Att kliva in i BYBORREs studio i Amsterdam känns mer som att stiga in i ett rymdskepp än att besöka ett textilföretag. Cirkulära stickmaskiner arbetar stillsamt i bakgrunden, styrda av BYBORREs egenutvecklade mjukvara som omvandlar designidéer till stickade strukturer.
Maskinerna kan kännas futuristiska, men används i stor skala världen över – från USA till Indien – för att producera exempelvis madrassmaterial. Det som skiljer BYBORRE är den egenutvecklade mjukvara de har lagt ovanpå processen. Resultatet är ett nytt sätt att arbeta med textildesign: digitalt drivet, producerat vid behov och utformat för att minska spill.
Savos vd Craig Howarth träffar BYBORREs vd Mijke van Ballegooijen för att fördjupa sig i hur de utvecklar textilproduktion – och stärker textilens roll inom både arkitektur och produktdesign.
C.H. Först och främst, väldigt roligt att träffas – och stort tack för att vi får komma och besöka er här. Som start vore det bra, både för mig och för läsarna, om du kunde ge en kort introduktion till BYBORRE.
M.vB. Absolut. BYBORRE grundades av designern Borre Akkersdijk tillsammans med digitala strategen Arnoud Haverlag. Borre var frustrerad över att han inte kunde omsätta sina designidéer i textil, så han började experimentera med stickmaskiner som ursprungligen användes av madrassproducenter. Han modifierade den befintliga mjukvaran för att kunna integrera plaggens mönsterdelar direkt i processen. Arnoud såg potentialen och föreslog att automatisera arbetet, så att fler skulle kunna omvandla sina idéer till textil.
När de kom in i branschen insåg de snabbt hur svårtillgänglig och otransparent den var. Redan från början fokuserade BYBORRE på tre områden: stickteknik, automatisering för att göra textilskapande mer tillgängligt, och transparens i produktionen.
Efter tidiga framgångar inom mode, genom samarbeten och egna kollektioner, började företaget för ungefär två och ett halvt år sedan expandera mot interiörer. I dag kombinerar BYBORRE en digital designplattform, egen stickteknik och produktion vid behov för att ge designers större kontroll och samtidigt minska spill.
C.H. Och om vi ser till miljön här – hur skulle du beskriva den?
M.vB. Här ser du att vi är ett relativt litet team. Själva produktionen sker tillsammans med flera partners, där den största delen finns i Belgien där vi producerar våra volymtextilier. Men det är här vi utvecklar allt.
Sedan start har vi haft ett starkt digitalt fokus, men vi är också genuint intresserade av textil. Vi tror att de två perspektiven måste mötas för att vi ska kunna utveckla våra produkter och utmana branschen.
Därför har vi vårt labb här. Det är här vi överbryggar gapet mellan design och industriell textilproduktion och testar det vi behöver. Att ha labbet nära utvecklingen av produkter, den digitala plattformen och våra kollektioner gör att vi kan arbeta snabbare och leverera bättre resultat.
C.H. Så det gör att ni kan producera mindre serier här, medan större volymer tillverkas hos era huvudpartners.
Det var något vi själva upplevde under den inofficiella designveckan i Stockholm tidigare i år. Vi arbetade med väldigt korta tidsramar – både för att färdigställa designen tillsammans med Form Us With Love och för att få fram tyget.
Samtidigt befann vi oss i version två av Savo Spine, som vi sitter i nu. Så tajmingen var intensiv – en ny stol, ett nytt tyg utvecklat tillsammans med er och en mycket snäv deadline. Men till slut lyckades vi få ihop det.
M.vB. Ja, vi kan arbeta väldigt snabbt.
C.H. Det som slår mig är det starka tekniska inslaget. Mjukvaran ligger i framkant och möjliggör att produkterna kan skapas. Så ni har den tekniska komponenten…
M.vB. …och möjligheten att iterera snabbt, som ni själva upplevde.
C.H. Precis. Och så finns innovationsperspektivet, som är centralt även för oss på Savo. Men också hållbarhetsaspekten.
Du var inne på det när du pratade om lagerhållning – att arbeta med produktion vid behov i stället för att ha stora mängder material liggande.
M.vB. Ja. Textilindustrin präglas av låg transparens, vilket gör det svårt att få en fullständig bild. Men uppskattningar visar att omkring 25 procent av all textil som produceras globalt aldrig används till sitt tänkta syfte.
Det är en enorm mängd, särskilt med tanke på hur mycket som produceras varje år. Om vi ska peka på en sak vi verkligen vill förändra, så är det att fler producenter – åtminstone inom projektmarknaden – går över till produktion vid behov. Det är möjligt, och det är det vi vill visa. Effekten för miljön skulle vara betydande.
C.H. Och som du säger är steget dit fortfarande ganska stort. Det kräver nya arbetssätt och påverkar även designprocessen.
Men om vi går tillbaka till innovation – hur definierar ni det på BYBORRE?
M.vB. För oss handlar innovation inte om innovation i sig. Det handlar om att hela tiden utmana oss själva: kan vi göra det här bättre?
Det kan handla om att förändra arbetssätt för att skapa verklig påverkan, eller att testa nya garn – särskilt mer hållbara alternativ – och se hur de kan användas i projekt.
Samtidigt ser vi över hur vi kan digitalisera leveranskedjan ytterligare, så att processer går snabbare och produktion vid behov blir ännu mer genomförbar.
Det finns många områden att utveckla, och vi gillar att utmana etablerade sätt att arbeta. För mig är det innovation.
C.H. Om vi ser till arbetsplatssegmentet, där Savo är verksamma – hur upplever du den branschen?
M.vB. Det som är intressant är att den ännu inte är särskilt digital.
C.H. Jag håller med – den är ganska traditionell, nästan analog i vissa delar.
M.vB. Idéerna och designen är ofta väldigt fina, men mycket av arbetet sker fortfarande via Excel, telefonsamtal och personliga relationer. Det är mänskligt och värdefullt, men inte alltid det mest effektiva.
Det finns potential att digitalisera delar av processen. Ta provtagning som exempel – textil behöver kännas, men mycket av designarbetet skulle kunna göras digitalt och därmed minska behovet av prover.
När det gäller arbetsplatsen tror jag att vi går in i en väldigt spännande period. Fokus ligger nu på medarbetarupplevelsen. Tiden med rader av grå skrivbord och syntetiska material, enbart optimerade för effektivitet, är förbi.
För att människor ska vilja komma till kontoret krävs mer. Material och färg kan skapa en känslomässig koppling till platsen. De gör miljöer mer engagerande och mänskliga.
En annan viktig aspekt är identitet. Material kan användas för att uttrycka ett företags DNA och stärka känslan av tillhörighet.
C.H. Som du säger var pandemin en katalysator för den här förändringen. Nu handlar det om att få människor att vilja komma tillbaka – för samarbete, relationer och utveckling. Då måste kontoret vara attraktivt.
Om vi blickar framåt – vad ser du?
M.vB. Vi kommer från modevärlden, där stickade textilier är etablerade. Inom interiörer är det fortfarande mer nischat, men med stor potential.
Stickade textilier ger större variation – både visuellt och funktionellt. De skapar djup i färg, kan formas kring objekt och har naturlig elasticitet.
C.H. Finns det något du tycker att branschen missar i dag?
M.vB. Textil ses ofta som något man lägger till i slutet. Men den kan spela en mycket större roll i arkitekturen – inte minst för akustik, där stickade material har goda ljudabsorberande egenskaper, eller i möbler, som era stolar.
Om textil kommer in tidigare i processen påverkar det hela resultatet. Det ger också bättre förutsättningar att planera, producera vid behov och minska spill.
C.H. Tror du att vi i framtiden kommer att begränsa valmöjligheterna, som i vissa andra branscher?
M.vB. Jag hade gärna sett det.
Samtidigt ser vi en tydlig förändring i efterfrågan – från massproduktion till mindre, mer unika serier. Det finns en vilja att skapa identitet genom material och design. Det är något vi vill möjliggöra.
C.H. Om du fick beskriva ett idealt arbetssätt?
M.vB. Att inte bara vara leverantör, utan partner. Vi arbetar nära arkitekter för att översätta idéer och varumärkens identitet till textil. Ofta har vi även direktkontakt med slutkunden, till exempel kring skötsel och användning.
C.H. Det låter väldigt värdefullt.
Stort tack för att du delade med dig av ert arbete och visade oss runt.
Kontorets sittmöbler är i förändring – inte genom högljudda utspel, utan med förhöjda detaljer. Materialen känns genomtänkta. Färgerna uttrycksfulla. Ytskikten berättar en historia snarare än att bara fylla en funktion.
I det här galleriet ser du hur du kan skapa en stilriktning med attityd genom Savos kollektion – hur du kan addera karaktär utan att kompromissa med funktion eller komfort. Upptäck material, texturer där ytan blir berättelsen.
Creative direction: Studio Playground
Fotograf: Jacobo Campos
Set design: Nicole Walker
Materialet binder ihop helheten – ett grått, geometriskt vävt tyg som känns skräddat snarare än tekniskt. Metallbenen förankrar uttrycket med skärpa och precision. Elegant. Kyligt. Självsäkert – utan att behöva säga så mycket.
En djupgrön yta möter svarta detaljer – en kombination som känns lugn men självklar. Färgen tillför värme utan att bli mjuk, närvaro utan att ta över. En stol som tillför rummet djup – inte brus.
Metalliska element i kombination med svarta detaljer skapar ett djärvare uttryck. Formens lätthet möter materialens styrka – en teknisk känsla med en sofistikerad ton. Designad för att balansera funktion med en ren, samtida estetik.
Klarrött, mjukt material adderar energi och personlighet, medan vita detaljer håller silhuetten lätt och öppen. Ett uttrycksfullt och lekfullt intryck – utan att förlora balansen.
En röd ryggpelare med en metallfärgad dot ger fokus och struktur, medan blå klädsel med ljusblå sömmar mjukar upp helheten. Vita ben och hjul skapar en ren grund. Ett tydligt exempel på hur färg och ergonomi samspelar.
I djupt rött bordeauxläder får Savo Spine en närvaro som känns förankrad och självklar. Ytan är taktil och varm — ett material som åldras vackert och bjuder in till användning över tid. Metallkrysset och de mörkare hjulen tillför både visuell tyngd och stabilitet. Tillsammans skapar de en stol som står stadigt i rummet, samtidigt som den speglar ett medvetet förhållningssätt till form, funktion och komfort
Helsvart – elegant, avskalat och precist. Det svarta kvalitetslädret förstärker det rena uttrycket. Metallbenen tillför en subtil variation.
Aluminiumkryss och svarta hjul skapar en teknisk kontrast mot den mjuka, beige känslan — varm, inbjudande och stillsamt avslappnad. Här möts struktur och komfort i en genomtänkt balans, där varje detalj bidrar till en helhet som känns lika stabil som omsorgsfull.
Ljusgrå klädsel i kombination med ett underrede i polerad aluminium. Rent, ärligt och tidlöst – en välbekant design med ny skärpa.
Det mörkblå, kritstrecksrandiga tyget adderar djup och precision – skräddat, balanserat och lågmält distinkt. Metallben och klädda armstöd ramar in formen.
Stolarna har distinkta karaktärer – vilket gör det enklare att välja rätt. Designen stöttar hur vi sitter, arbetar och rör oss. Nya uttryck som inspirerar till nya idéer.
Hur kommer du att styla din Savo-stol? Vi ser fram emot att få se.
Vår bästsäljande stolsserie har fått ett nytt armstöd. I många arbetsmiljöer är den mest hållbara lösningen inte att byta ut – utan att förbättra och förfina. Det nya armstödet bygger på just den filosofin: att öka komfort, funktion och livslängd utan att behöva ersätta hela stolen.
På Savo är långsiktighet inget tillval – det är en självklarhet. Det verkliga värdet ligger i produkter som går att uppdatera, reparera och anpassa över tid. För stolar betyder det utbytbara komponenter som förlänger livslängden på det som redan används.
Det nya armstödet är en verklig uppgradering – inte bara en ytlig förändring. Det bygger vidare på en beprövad lösning och förfinar det som spelar störst roll: enkel användning, ergonomisk precision och ett tydligt formspråk. Utöver den klassiska justerbarheten i flera riktningar, kan armstödets topp nu skjutas i sidled för mer exakt stöd vid fokuserat arbete. Det finns också en 2D-variant som erbjuder ett enklare alternativ utan att tumma på komforten.
Designen är framtagen i samarbete med industridesigner Olle Lundberg och ger Savo Soul ett mer samtida uttryck – samtidigt som den är trogen Savos formspråk: nedtonat, funktionellt och skapat för flexibla miljöer.
Intervju med Kristina Jonsson, Produktdesigner på Savo
Vad var den centrala utmaningen ni ville lösa med det nya armstödet?
K.J. Vårt mål var att förbättra både funktionalitet och ergonomi rejält – att skapa ett armstöd som ger ännu högre komfort och användarvänlighet. Samtidigt ville vi uppfylla alla grundläggande krav utan kompromisser. En annan viktig målsättning var att skapa ett enhetligt och harmoniskt uttryck – ett formspråk som sömlöst integreras med stolen som helhet, så att det inte råder någon tvekan om passform eller syfte.
Varför var det viktigt att utveckla det som en uppgradering snarare än en helt ny funktion?
K.J. Vi hade redan ett välutvecklat och beprövat armstöd till Savo Soul. Det fanns alltså ingen anledning att börja om från början. I stället använde vi det befintliga konceptet som en stark grund, och fokuserade på att förfina och tydliggöra funktionerna. Målet var att göra armstödet mer intuitivt att förstå och använda, samtidigt som vi ville lyfta det visuella uttrycket och skapa en ännu mer samstämmig helhet.
Vad innebär komfort rent praktiskt när man designar ett armstöd?
K.J. Komfort handlar om att armstödet ska vara tillgängligt och lättanvänt för så många som möjligt. Det ska kunna justeras för att passa olika kroppstyper, användare och bordshöjder. Genom att erbjuda rätt stöd hjälper armstödet till att minska belastningen på armar och axlar – särskilt vid arbetsuppgifter som kräver händerna hela tiden, som vid skrivbordsarbete eller detaljerat arbete.
Vilken justering tror du att användarna kommer att märka mest i vardagen?
K.J. Den utökade sidojusteringen i kombination med rotationsfunktionen kommer förmodligen att vara mest uppskattad. Den är mycket enkel att använda, kräver inga verktyg, och erbjuder stor flexibilitet. Användaren kan snabbt växla mellan en tillbakalutad viloposition och en mer framåtlutad, aktiv arbetsställning – det vi ibland kallar för ”pole position”.
En annan förbättring handlar om en liten men viktig detalj: knappen för höjdjustering har flyttats från utsidan till framsidan av det vertikala armstödsfästet. Det gör den betydligt enklare att nå och använda i det dagliga arbetet.
Hur ser du på den här typen av modulära uppgraderingar och deras roll i framtidens stolsutveckling?
K.J. Jag tror starkt på ett väldefinierat grundsortiment som behåller sin relevans och attraktionskraft över tid utan att kännas föråldrat. För att lyckas med det behöver vissa delar och detaljer uppdateras kontinuerligt – samtidigt som man bevarar helhetsintrycket och ser till att alla funktioner som användarna förväntar sig finns kvar.
Användarvänlighet är en viktig nyckel till en bra sittupplevelse. Därför erbjuder det nya armstödet helt verktygslös breddjustering – en lösning som förenklar den dagliga finjusteringen och gör det ännu lättare att anpassa stolen efter olika användare.
Även materialvalen är noggrant genomtänkta ur ett komfortperspektiv. Armstödets topp i polyuretan ger en mjukare känsla än traditionell plast, och erbjuder stöd för armarna under längre stunder av koncentrerat arbete – utan att bidra till ett visuellt bulkigt uttryck.
Just sådana detaljer spelar extra stor roll i miljöer där stolar delas, omkonfigureras eller successivt uppdateras. I stället för att byta ut hela stolen kan man enkelt uppgradera befintliga modeller med ett nytt armstöd – vilket både förlänger livslängden och förbättrar användarupplevelsen.
Det nya armstödet finns i svart och vitt, i både 2D- och 5D-versioner, och erbjuds som ett tillägg. Det är en genomtänkt uppdatering av en stol som redan visat sitt värde.
Genom att fokusera på anpassningsförmåga, komfort och lång livslängd speglar det nya armstödet en större förändring i hur sittmöbler designas idag – inte som färdiga objekt, utan som lösningar som utvecklas i takt med hur vi arbetar.
Byt en del – inte hela stolen.
Genom att förfina enskilda komponenter i stället för att omdesigna allt kan vi hålla produkterna aktuella, funktionella och visuellt samtida – samtidigt som vi bevarar det som redan fungerar.
Kristina Jonsson, produktdesigner på Savo
2025 har varit ett år för reflektion och förnyad framåtrörelse. Hos Savo har vi utforskat nya idéer, fört meningsfulla samtal och samarbetat över gränser. Och gång på gång har vi kommit tillbaka till det som driver oss: att designa stolar som stödjer människor, deras välbefinnande och ett arbetsliv i förändring.
I år lanserade vi Savo Soul Air – en kontorsstol för moderna, delade och ständigt föränderliga arbetsmiljöer. Arbetsplatser idag kräver flexibilitet, hälsa och hållbarhet. Soul Air svarar upp mot detta med en sits fri från skum, ventilerande meshrygg och ett materialinnehåll där 79 % är återvunnet. Stolen är 97 % återvinningsbar – ett viktigt steg i utvecklingen mot mer medveten ergonomi utan att tumma på komfort.
I samband med att Savo fyllde 80 år deltog vi i 3daysofdesign i Köpenhamn med utställningen Sit. Dot. Move., i samarbete med danska arkitektkontoret Archival Studies. Utställningen tog formen av en visuell tidslinje över Savos resa – en tyst stund för att stanna upp, blicka bakåt och ta sikte framåt. Genom att utforska dåtid, nutid och framtid inom arbetsplatsdesign visade utställningen vad som fortsatt präglar Savo: en designfilosofi med lång livslängd.
2025 var ett stort år för Savo på de internationella designevenemangen. Året började med Stockholm Design Week och utställningen Studies in Seating, där vi bjöd in till samtal bortom produkten: om kroppsspråk, rörelse och kulturen kring hur vi sitter. Fokus låg på komfort, hälsa och balans i ett arbetsliv där så mycket sker sittande.
Senare under året firade vi 80-årsjubileet med Sit. Dot. Move. på 3daysofdesign i Köpenhamn. Utställningen reste sedan vidare till Insperior Stockholm och Göteborg samt Designers’ Saturday i Oslo. Nästa stopp: Workspace Design Show i London februari 2026 – registrera dig här.
2025 blev även ett starkt år för Savo i tryckt form, med jubileumspublikationen och ett reportage i OnOffice.
Vår jubileumsjournal lanserades exklusivt i samband med Sit. Dot. Move. och tog ett helhetsgrepp på 80 år av design, rörelse och filosofi. Både utställning och journal bjöd in till att upptäcka de stolar som format vårt sätt att sitta. Exemplaren gick åt snabbt.
Samtidigt publicerades en intervju med Savo i OnOffice Magazine:
”Genom att ständigt ställa frågor och lyssna på feedback har Savo förfinat konsten att skapa människonära stolar som förenar hög kvalitet och skandinavisk form.” – OnOffice
I mars 2025 lanserade vi samtalsserien Savo Sitdowns. Tillsammans med formgivare och idébärare – bland andra Archival Studies, Form Us With Love, Olle Lundberg och Amy Frearson – utforskade vi framtidens kontorsstol. En tydlig röd tråd blev synlig: stolar och miljöer som system. Modulära, anpassningsbara, reparerbara. Designade för idag – och för det som kommer nästa.
Att blicka bakåt har klargjort vår riktning framåt. Vårt arbete kommer fortsatt att kretsa kring människan och framtidens sätt att sitta. Några av våra hållbarhetsmål:
– Full transparens kring material senast 2027
– Cirkularitet som standard senast 2030
– Klimatneutral verksamhet senast 2040
– En ny standard för livslängd med 100-årsstolen – fullt reparerbar, stöttad med livslång service och byggd för generationer
”Det här handlar inte bara om att se tillbaka – det är ett omtag.
Vi använder 80-årsjubileet för att skriva ett nytt kapitel – ett där vårt skandinaviska designarv vävs samman med tydliga mål för cirkularitet, klimat och människonär innovation.”
Craig Howarth, vd, Savo
Vi ser fram emot vad nästa år för med sig!
Dåtid och framtid möts i Archival Studies luftiga studio i Valby, Köpenhamn. Under de välvda taken i en kulturminnesmärkt byggnad huserar ett arkitektkontor känt för sin adaptiva arkitektur, sitt nyskapande materialtänk och sina framtidsorienterade designprocesser.
När Savo tog fram Sit. Dot. Move. till 3daysofdesign 2025, föll valet av samarbetspartner på Archival Studies – ett kontor vars filosofi att omgestalta befintliga miljöer och material för att skapa något nytt ligger nära Savos egna värderingar.
Savos vd Craig Howarth träffade Archival Studies medgrundare Emil Roman Froege och formgivare Benedikte Munk Randløv för ett samtal om studions filosofi, framtidens arbetsplatsdesign – och vad som krävs för att skapa stolar och miljöer som håller i hundra år eller mer.
C.H. Stort tack för att vi får komma till er studio. Det är verkligen en inspirerande miljö – öppen och välkomnande. Kan ni berätta lite om platsen i sig och vad den betyder för Archival Studies?
E.R.F. Självklart. Vi jobbar utifrån en tydlig riktning: vi skapar platser som kan växa, omformas och delas. För oss innebär det att fokusera på befintliga byggnader – inte bara skapa nya. Det här kontoret är ett bra exempel. Det är en kulturminnesmärkt byggnad från 1956 – allt annat runtomkring har rivits, men just den här fick stå kvar. Materialen är gedigna, med mycket textur och karaktär. När vi flyttade in var det ett enda stort rum, så vi byggde det vi kallar “the travelling circus” – en struktur som vi tagit med oss från plats till plats. Den är byggd med traditionell sammanfogning – utan lim, utan spik.
Namnet Archival Studies knyter an till just det: att studera det förflutna och ta det med in i framtiden, med hjälp av digital tillverkning. För oss är kontoret mer som en verkstad än bara skrivbord och datorer. Och i takt med att AI tar över fler rutinuppgifter får vi mer tid till samtal som det här – där vi faktiskt kan fundera på vart vi är på väg härnäst.
C.H. Jag är nyfiken på hur ni använder den här platsen i vardagen – vilken typ av arbete sker här, och hur stöttar miljön er process?
E.R.F. Vi har varit här i ungefär tre år. Här både ritar och bygger vi – prototyper, specialproduktioner, experiment. Mellan studion och verkstaden finns bara en glasvägg, och det är en bra bild av hur vi jobbar: arkitekterna hälsar på snickarna, snickarna kommer över till oss. Det uppstår ett väldigt fint samspel.
C.H. Det verkar som att ni rör er mellan flera discipliner – allt från kontorsmiljöer och kundprojekt till produktdesign och utveckling här i studion. Ser ni det som två parallella spår, och hur passar det in i er strategi framåt?
E.R.F. Det är en riktigt bra fråga, och något vi tänkt på från start. Vi har alltid byggt själva – våra egna möbler, lampor, diskar och mer. Ett av våra första projekt var en restaurang, och vi hittade helt enkelt inte de produkter vi behövde för att skapa rätt stämning. Så vi byggde själva: stolar, bord, belysning, textilsystem. Vi gör inte projekt på det sättet längre – det var otroligt mycket jobb. Men vi fick fram objekt som kunde utvecklas vidare. De tunna dimbara lamporna som användes i Savos utställning var till exempel förstaprototyper från just det projektet.
För att återknyta: vi ser oss inte som ett produktföretag, men vårt sätt att arbeta med interiörer och ombyggnader bygger på en industridesignprocess. Med digital tillverkning kan vi ha allt i datorn, testa det i projekt, ta emot feedback och förbättra till nästa gång. Med tiden utvecklas det till en produkt – eller anpassas till ett nytt behov. Vi använder till exempel aldrig lim i fogarna – vi designar så att det ska vara enkelt att montera och montera isär.
B.M.R. Produktdesign och rumsdesign är olika discipliner, men något Savo gör väldigt bra är att arbeta med system – att testa på produktnivå och sedan skala upp. Just nu gör vi det med stolen: den började som stol, blev ett rumsystem och håller nu på att bli ett hus. Samma fog och metod fungerar i alla skeden. Man kan fokusera på produkter eller rum var för sig – men med det här sättet kan man göra båda, och faktiskt åstadkomma mer.
C.H. Vi har lagt märke till flera likheter mellan Archival Studies och Savo. Skalbarhet – att börja med en stol, som Savo Spine, och sedan bygga vidare till andra produkter. Lager-på-lager-tanke, där komponenter kan tas isär, sättas ihop igen eller byggas ut. Hållbarhet – något som genomsyrar mycket av det vi båda gör.
Om vi tittar på vårt första gemensamma projekt under 3daysofdesign – Sit.Dot.Move. – så blir jag nyfiken: ni samarbetar inte med vem som helst. Vad fick er att vilja jobba med Savo? Var det något särskilt med varumärket eller arbetssättet som kändes rätt?
E.R.F. Vi var glada över att få fördjupa oss i det här samarbetet. Eftersom vi håller på att ta steget in i kontorsdesign och ännu inte har en större portfölj inom området, så bygger vi den nu. Inom arkitektur och design är samarbetspartners viktiga, avgörande. Så vi blev snabbt engagerade.
Ju mer vi utforskade, desto fler likheter hittade vi. Som formgivare letar vi gärna efter oss själva i andra. Det modulära tänket såg vi redan initialt, möjligheten att demontera, bygga om, skala upp – det tilltalade oss starkt.
Det andra var hur tydligt Savos uppdrag är. De fokuserar enbart på ergonomiska kontorsstolar. Det gjorde det enkelt: vi kunde skapa ett enkelt rumsligt koncept som lyfte fram det väsentliga – att det är en riktigt bra stol.
C.H. När vi firade Savos 80-årsjubileum presenterade vi också flera nya hållbarhetsinitiativ. Ett av de mest ambitiösa var idén om en 100-årsstol. Ur ert perspektiv som produktdesigners – om ni fick skriva briefen för den här stolen, vad skulle ni se som de viktigaste elementen för att den verkligen ska kunna hålla i 100 år?
E.R.F. Jag tänkte faktiskt på det här igår kväll – på de mest kända kontorsstolarna: Arne Jacobsen, Eames – båda från mitten av 50-talet. Det är sjuttio år sedan. Världen har förändrats enormt, men de där stolarna ser fortfarande ganska samtida ut. De är klassiska exempel på modernism.
Men nu är det något nytt på gång. Vi måste göra saker annorlunda – och det kan komma att påverka både estetik, funktion och hur vi använder stolar. Hållbarhet kommer att spela en avgörande roll. Arbetslivet förändras också – med AI, med önskan om bättre balans, med mer hemarbete. Kommer vi att sitta mindre vid skrivbordet? Kommer arbetsmiljöer likna verkstäder mer – där man står, rör sig och interagerar med tekniken på nya sätt? Om man tänker i ett 100-årsperspektiv, så finns det så många möjliga vägar.
Åter till din fråga: jag tycker att Savo redan har några av de viktigaste egenskaperna på plats – modularitet, återvinningsbarhet, cirkularitet. För mig skulle de viktigaste punkterna vara: nya hållbara material, modulära och cirkulära system, och ett genuint försök att föreställa sig hur vi faktiskt kommer att arbeta om tjugo eller femtio år. Kommer stolen bli enklare – eller mer komplex? Det är svårt att säga.
B.M.R. Precis. För arbetsstolar är redan otroligt avancerade, eller hur? De är nog ett av de mest tekniskt sofistikerade möbler vi har – med mängder av komponenter som gör stolen bekväm. Men det är också intressant att ifrågasätta hur mycket komfort vi faktiskt kommer att behöva i framtiden. Hur mycket skum behöver vi egentligen stoppa in i möbler? Klädda möbler är bland det svåraste att återvinna idag. Savo Soul stolen, med sin mesh, är ett bra exempel på ett alternativ – där man skapar verklig komfort utan tjockt skum.
C.H. Helt rätt, och vi är väldigt stolta över just den utvecklingen. För i arbetet med Savo Soul handlar det inte bara om att lansera nästa produkt och fråga sig: hur gör vi den här med lägst CO₂-avtryck? Vi utmanar oss också ständigt på det befintliga sortimentet.
Så när vi tittade på vår mest sålda stol i hela koncernen, Savo Soul, var första steget att öka mängden återvunnet material i konstruktionen. Det i sig gav en direkt och stor påverkan på stolens klimatavtryck. Och det är viktigt – för det pratas mycket i branschen om initiativ, men den verkliga frågan är: vad har ni faktiskt gjort? I det här fallet kunde vi visa konkreta resultat.
Nästa steg var att ta bort skummet och istället använda en sits i mesh – precis som ni nämnde. Det är en del av en pågående utveckling. Det är en spännande fråga var vi hamnar med 100-årsstolen. Ser man bakåt har Savo redan 80 år bakom sig. Och om man jämför våra första produkter med det du sitter på nu, Benedikte – Savo Studio – så är uttrycket egentligen inte så annorlunda. Teknik och utveckling går snabbare nu, men i grunden är formspråket ganska likt.
B.M.R. På ett sätt är det något positivt. En tidlös estetik är också ett sätt att förlänga en produkts livslängd. Men det är förstås alltid det svåraste att uppnå.
C.H. Och det är ju det bästa vi kan göra ur ett hållbarhetsperspektiv – att designa en produkt som verkligen står emot tidens tand.
E.R.F. Hela den här idén om att vi måste återbruka och omvandla miljöer – det räcker med att titta på byggnaden vi sitter i just nu. Den bär på alla dessa lager av historia, med vackra spår från det förflutna. Jag kan tänka mig samma sak med stolar av hög kvalitet – att de flyttas från ett kontor till ett annat, blir reparerade, får nytt liv. Kanske säljer du som formgivare inte bara stolen, utan även delarna. Och då utvecklas också en annan typ av estetik – som en gammal stol du ärvt av din mormor, som har både historiskt och känslomässigt värde, och som bär spår av användning.
C.H. Den får karaktär.
E.R.F. Ja, karaktär – som en människa. Och jag tror att det är precis det människor söker allt mer i en alltmer digital värld: något med mänsklig närvaro.
C.H. Vi har pratat mycket om produkter, men låt oss byta fokus till arbetsmiljöer. Hur ser ni på framtiden för kontorsdesign? Efter pandemin har vi balanserat mellan arbete på kontor och hemma. Vad är era viktigaste insikter eller tips som rumsdesigners inför framtidens arbetsplatser?
E.R.F. Det här kanske gör att vi blir arbetslösa (skratt), men jag tror att arkitekter behöver ta ett steg tillbaka ibland. Det händer redan så mycket i befintliga byggnader – människor bor där, arbetar där. Vad har de för mönster? Vad behöver de egentligen? Där kommer samskapande in i bilden.
De som jobbar där vet bäst. Det handlar om att förstå företagets syfte, strategi, hur människor känner sig i rummet. Först då kan du försöka översätta det till en fysisk miljö – att låta kontoret spegla verksamhetens kärna i form av aktivitetsbaserade ytor.
C.H. Så, att gå djupare in i den mänskliga psykologin, på ett mer grundläggande plan?
E.R.F. Precis. Det handlar inte längre bara om att sitta framför en dator – utan om vad människor faktiskt gör. Förhoppningsvis kommer AI och automatisering frigöra mer tid för mänsklig interaktion. För det är ju fortfarande något AI inte klarar – att vara kreativ och koppla samman saker.
Sedan finns det förstås det praktiska: arbetsplatser slits hårt, strategier ändras varje år, världen rör sig snabbt. Hur designar man något som kan anpassas över tid? Där kommer produkterna in – du kan uppdatera stolar, byta ut dem. Hur du delar av ett rum kan också förändras. Anpassningsbarhet är nyckeln. Så för mig är de stora idéerna: samskapande, anpassningsbarhet och aktivitetsbaserad arbetsplatsdesign.
B.M.R. I idealfallet vore det förstås fantastiskt om alla kunde ha ett enda kontor som passade alla. Men det finns inget universalformat. Behov skiljer sig åt. Och det är just därför anpassningsbarhet är så viktig.
E.R.F. Exakt. Vi bygger miljöer som kan växa. Vi talar inte om för människor hur de ska använda dem – vi skapar förutsättningar för att de ska kunna göra dem till sina egna.
C.H. Och om man har en tillverkare som Savo, med sina ledord – hållbarhet, flexibilitet, anpassningsbarhet, modularitet – och ett arkitektkontor som Archival som jobbar med samma idéer, då har man en riktigt bra grund för att tillsammans utforska framtidens arbetsmiljöer.
E.R.F. Då återstår bara att politikerna sätter ramarna så att vi kan tjäna tillräckligt för att göra rätt hållbara val. Och befolkningen måste också kräva det. Så det handlar också om hur vi – som formger produkter i en kommersiell verklighet – hittar ett sätt att berätta den här historien. Är det bara glasyr på ytan, eller en stark del av varumärket?
C.H. Helt enig. Jag vill bara tacka er båda – det har varit ett otroligt intressant samtal och ett nöje att prata med er. Fortsätt göra det ni gör – det är fantastiskt.
B.M.R. & E.R.F. Tack detsamma!
När vi talar om hållbarhet tänker vi gärna i storskaliga lösningar – vindkraftverk, cirkulära material eller färdplaner mot netto noll. Men ibland börjar framsteg med ett enda designbeslut.
På Savo är hållbarhet inget som adderas i slutet. Det är inbyggt i varje linje, fog och materialval. Under de senaste åren har en förändring gjort tydlig skillnad: att ta bort skum i en av våra stolsmodeller – Savo Soul Air.
I årtionden har polyuretanskum varit standardlösningen för komfort i arbetsstolar. Det är mjukt, följsamt – men svårt att återvinna. Eftersom det tillverkas av fossilbaserade material hamnar det ofta på soptippen när stolen tjänat ut.
Savo valde en annan väg. Genom att utforma komfort med hjälp av rörelse, flexibilitet och teknisk intelligens – snarare än kemiska stoppningar – har vi kunnat ta bort behovet av skum helt. En enkel förändring som gör stor skillnad: minskat avfall, bättre återvinningsbarhet och mindre beroende av ändliga resurser.
Att ta bort skum var inte bara ett materialval – det var ett tankeskifte. Vi ville visa att riktig komfort och hållbarhet kan samexistera när designen gör jobbet istället för kemin.
Andreas Mattisson, Head of Development & Sustainability
Alla Savos stolar följer samma princip: Reduce, Reuse, Repair, Recycle. Den modulära konstruktionen gör det möjligt att byta ut delar istället för att slänga dem – vilket ger produkten ett långt och flexibelt liv.
Materialvalen är lika genomtänkta. Vår karakteristiska meshrygg, som används i flera modeller, gör skum helt överflödigt. Alla mesh-tyger är OEKO-TEX®-certifierade, och tygerna i serien Vivid består till minst 80 % av återvunnen polyester. Allt trä är FSC®-certifierat och vi arbetar löpande med att öka andelen återvunnen aluminium och plast i våra produkter.
Resan mot en stol utan skum kulminerar i Savo Soul Air – en stol som gör hållbarhet synlig. Den är tillverkad av 79 % återvunnet material och är 97 % återvinningsbar, framtagen för delade och flexibla arbetsmiljöer. Den transparenta meshsitsen ersätter skum med luft, vilket ger en lätt känsla – både i form och klimatavtryck.
Savo Soul Air är mer än en produktinnovation. Den visar att hållbar design också kan betyda avskalad elegans – och att det mest ansvarsfulla valet kan kännas helt självklart.
Savos långsiktiga mål speglar detta synsätt:
– Full materialtransparens till 2027
– Cirkularitet som standard till 2030
– Klimatneutral verksamhet till 2040
– En ”100-års stol”– byggd för att kunna repareras, servas och användas i generation efter generation.
Hållbarhet handlar inte bara om vad vi väljer bort, som skum, utan också om vad vi väljer att behålla: kvalitet, komfort och omtanke i varje detalj.
Solen strömmar in genom de stora stålinfattade fönstren i Haptic Architects gamla lagerlokal i norra London – numera omvandlad till kontor – när Savos vd Craig Howarth sätter sig ner med arkitektur- och designskribenten Amy Frearson.
Den Londonbaserade journalisten har finslipat sitt hantverk hos bland andra ELLE Decoration och The Financial Times, samtidigt som hon verkar som editor-at-large för designmagasinet Dezeen. Amy är även författare till boken All Together Now: The Co-living and Co-working Revolution, som utforskar hur gränserna mellan hem, kontor och skola suddas ut i takt med att vårt sätt att leva och arbeta förändras. Hon är också medgrundare till ’Curated Maps’ – en digital plattform som erbjuder guider till designveckor runt om i världen.
Efter att bland annat ha modererat samtal under Savos Studies in Seating-utställning under Stockholm Design Week 2025, är Amy särskilt lämpad att reflektera kring framtidens kontor. Tillsammans med Craig utforskar hon hur arbetsplatsdesign, sittlösningar och nästa generations medarbetare kommer att forma kontoret framåt.
C.H. Tack för att vi får vara här idag, Amy. Det är en fantastisk lokal, är det här din huvudsakliga arbetsplats?
A.F. När jag är i London jobbar jag oftast här, nio till sex. Ibland jobbar jag hemifrån eller på distans beroende på projekt, men det här är min bas. Jag tycker om att arbeta på kontor. Även om jag är frilansare saknar jag känslan av att vara del av ett team.
C.H. Under pandemin blev hemarbete normen, men nu verkar det förändras igen. Varför föredrar du att arbeta på kontor?
A.F. Jag arbetade på Dezeen i åtta år innan jag blev frilans 2019. Sedan dess har jag insett att även om jag jobbar för mig själv, så gillar jag inte att jobba ensam.
Jag har delat studio med vänner och jobbat i en designbyrå i Köpenhamn – jag älskar att vara i en miljö där man kan dela kunskap men ändå jobba självständigt. När jag kom tillbaka till London hörde jag av mig till Haptic och började arbeta här. Det är exakt den balans jag letade efter.
C.H. Utöver kultur – vad tror du gör att en arbetsplats fungerar riktigt väl?
A.F. Detaljerna gör skillnad. Jag älskar det här kontoret – det är som många kreativa kontor i London, en gammal industrilokal med enorma fönster, utsikt över kanalen och många växter. Allt det påverkar hur man mår när man är här många timmar. Planlösningen är klassisk – rader av skrivbord och mötesrum – och även om det kan kännas gammaldags passar det mig. Vill jag arbeta på andra sätt gör jag det hemma, men här kommer jag för att sitta vid mitt skrivbord och ha möten.
C.H. Det här stället känns verkligen som en dold pärla. Hur ser du att arbetsplatsdesign utvecklas mer generellt?
A.F. Det känns som att det hela tiden svänger fram och tillbaka. Ibland vill vi att kontoret ska vara roligare, ibland mer seriöst – ibland traditionellt, ibland flexibelt.
I branschen ser man väldigt olika på det. Någon från WeWork sa till mig att ingen längre vill ha rader med skrivbord – men det gällde just deras kunder, ofta större företag som minskar sina huvudkontor och söker mer flexibla ytor att mötas i. Mindre coworkingplatser å andra sidan fokuserar ofta mer på att bygga en gemenskap – särskilt för frilansare och egenföretagare som ändå vill ha en professionell miljö där de kan jobba ostört.
Så jag brukar säga: det beror på vem du frågar. Det finns så många olika behov och faktorer som påverkar just nu.
C.H. Många universitet och studentmiljöer är möblerade med allt från soffor till projektbord, så att komma in i ett traditionellt kontor kan kännas främmande för yngre generationer. Tror du att företag tänker på det när de utformar sina arbetsplatser?
A.F. Det tror jag absolut är en faktor. Yngre och äldre generationer har ofta ganska olika behov. Generellt tror jag det behövs en tydlig blandning mellan mer aktivt sittande och mer traditionella lösningar.
C.H. På Savo har vi lagt stort fokus på aktivt sittande. Ur ditt perspektiv – hur viktig är kontorsstolen, och tror du att den ofta förbises?
A.F. Hemmamöbler klarar ofta funktionen ganska enkelt, så där blir det estetiken som avgör. På arbetsplatsen kommer funktionen först. Stolen måste fungera bra – och det krävs mycket för att den ska göra det. Så designen hamnar ofta i skymundan.
Men stolstekniken har tagit stora kliv det senaste decenniet och den yngre generationen som kommer ut på arbetsmarknaden förväntar sig att kontorsmöbler både ska fungera bra och se bra ut.
C.H. Det är något vi utforskar i vår Studies in Seating-forskning. Många användare utnyttjar inte alla funktioner i en stol, så den måste vara intuitiv. Samtidigt får designen ofta för lite uppmärksamhet. Under pandemin, när folk behövde stolar till hemmakontoret, blev design plötsligt viktigare.
Hållbarhet påverkar ju också materialvalen i allt högre grad. Tror du att folk bryr sig mer om hur kontorsstolar ser ut?
A.F. Det är faktiskt riktigt intressant. Jag skrev nyligen om ett projekt inom hotellbranschen där formgivarna valt att enbart använda återbrukade och naturliga material – nästan allt var second hand. Den enda saken de gjorde undantag för var stolarna. Återvunna träslag eller textilier fungerar ofta bra, men stolen är något folk inte vill kompromissa med. Vi behöver att sittmöbler fungerar. Och det skapar en möjlighet: att designa stolar som både är bekväma och vackra.
C.H. Mycket av det vi pratat om idag finns också i din bok All Together Now. Den handlar om co-living och co-working – och om produkter som förenar de två. Vad var inspirationen bakom boken?
A.F. Boken undersöker hur studentboenden och familjebaserade gemenskaper förändras med delade utrymmen och studerar de här nya modellerna ur ett designperspektiv. Den ställer frågan: hur utformar man sådana miljöer så att de fungerar och hur hanterar man de utmaningar som ofta uppstår när vi delar utrymmen?
En modell jag tyckte var särskilt intressant är att kombinera mindre privata lägenheter med gemensamma coworkingytor. Det är effektivt för fastighetsägare och ger samtidigt de boende både social samvaro och flexibla arbetsmöjligheter.
Det jag lärde mig mest av, var att vi behöver fler modeller för hur man kan leva och arbeta. Det finns ingen lösning som passar alla när det gäller framtidens arbetsliv. Det handlar om att skapa mer variation och flexibilitet – så att människor kan hitta sätt att bo och arbeta som fungerar för just dem.
C.H. Trender inom inredning pekar mot flexibla, anpassningsbara miljöer. Men för många organisationer är utmaningen att få alla dessa delar att faktiskt fungera tillsammans.
A.F. Precis – flexibilitet i sig räcker inte. Du nämnde tidigare att användare ofta inte justerar sina stolar, trots att de är fullt anpassningsbara. Samma sak händer i större skala på kontor. Man kan skapa zoner, erbjuda en variation av sittplatser och arbetsmiljöer – men det betyder inte att folk använder dem. De flesta gör som de alltid gjort – för att det känns tryggt, eller för att de är för upptagna för att fundera över hur de skulle kunna arbeta på ett annat sätt. Så när vi pratar om framtidens kontor handlar det inte bara om att skapa möjligheter, utan om att utforma på ett sätt som får människor att upptäcka och använda nya sätt att arbeta.
C.H. Jag tror det handlar mycket om mänsklig natur – vi väljer oftast den enklaste vägen. Kontorsstolar är inget undantag. För Savo är intuition en kärnprincip. En stol måste vara intuitiv, särskilt när den inte är personlig. I coworkingmiljöer eller aktivitetsbaserade kontor kan samma stol användas av flera personer varje dag. Det viktiga är att stolen anpassar sig efter användaren – inte tvärtom. Men det är inte alltid lätt att uppnå, med alla de krav som ställs på justerbarhet.
På tal om det – har du någon favoritstol? En som verkligen stuckit ut i ett kontor?
A.F. Lustigt nog var det inte den mest bekväma stolen jag suttit i – men det var den som fick mig att sitta rätt. Först kändes den lite konstig, nästan obekväm. Men efter några dagar märkte jag att min hållning blivit mycket bättre. När jag slutade där tänkte jag bara: ”Hur får jag med mig en sån här hem?” Det blev en bra påminnelse om att det som känns naturligt från början inte alltid är det som är bäst för kroppen.
C.H. Mycket väl uttryckt, Amy. Tack för att vi fick komma hit i dag. Det här blev ett fint uppföljande samtal efter diskussionerna vi hade under Stockholm Design Week.
A.F. Tack själv för att ni kom. Det har varit ett nöje att prata om framtidens kontor med dig.
Utformningen av ett rum kan påverka allt från vår koncentrationsförmåga till hur empatiska vi känner oss.
Isabelle Sjövall, neurodesigner och författare till Designfulness.
Du har säkert hört det förr – en bekväm arbetsmiljö gör dig mer produktiv. Men det handlar om mer än att bocka av dagens att göra-lista. Forskning inom neurovetenskap, psykologi och ergonomi pekar mot samma insikt: miljön påverkar vårt beteende. När vi trivs med vår arbetsplats rör vi oss bättre, mår bättre och jobbar smartare.
Miljöpsykologi har länge visat att fysisk komfort påverkar mental skärpa. När kroppen får vila kan tankarna bli klarare. Det har delvis att göra med det forskare kallar embodied cognition – tanken att våra tankar och beteenden formas av kroppens tillstånd. Med andra ord: en kropp i obalans leder till ett splittrat sinne. Så nästa gång du kämpar med en stel stol eller kisar mot dålig belysning – kom ihåg att små störningar får stor effekt över tid. En väl utformad arbetsmiljö främjar däremot både tydlighet, engagemang och kreativitet.
Som vi tar upp i vår guide om sittandets myter ligger problemet inte i att vi sitter – utan hur vi sitter. Det är rörelse som gör skillnad. Medicinska genomgångar visar att långvarigt, statiskt sittande medför hälsorisker – men att dynamiskt sittande med mikrorörelser och variation inte gör det. Därför fungerar stolar som anpassar sig efter kroppen så bra: de samarbetar med dig istället för att motverka dig.
En stol du trivs med blir ett verktyg för rörelse. Och när rörelsen blir en naturlig del av arbetsdagen stärker det ditt välmående på sikt.
Allt fler studier bekräftar det många av oss redan känner: tillgång till naturliga inslag på jobbet gör skillnad. Medarbetare som får mer dagsljus sover bättre och känner sig piggare under dagen. Växter på kontoret kan öka produktiviteten med upp till 15 %. Till och med utsikt genom ett fönster – träd, gräs, himmel – kan förbättra både fokus och känslomässigt välmående.
På Savo bygger vi våra stolar utifrån ett människocentrerat synsätt. De är skapade för att stödja kroppen – inte för att tvinga fram rätt hållning. De anpassar sig efter dig, inte tvärtom. De smälter in i miljön men lyfter helhetsintrycket. För i slutändan handlar det inte om pingisbord eller rutschkanor – utan om att känna sig bekväm i det rum där man tillbringar större delen av dagen.
En bra arbetsmiljö handlar om balans. Material, färger och möbler som speglar det naturliga lugnet skapar utrymme för fokus. När det kombineras med möbler som rör sig med kroppen blir resultatet inte bara estetiskt – utan också hälsosamt.
Utforska hur ergonomisk design påverkar välmående och prestation i vår guide Sittandets myter – eller läs om hur världen just nu omvärderar stolen i Sittandets kultur.
Bland alla föremål är det stolen som tydligast visar sambandet mellan form och funktion.
– Bruno Munari
Trots sin enkelhet speglar stolen vår kultur, teknik och hur vi tar plats i världen. Ingenstans blir detta tydligare än på arbetsplatsen – en miljö som tidigare präglades av struktur och hierarki, men som idag är allt mer rörlig, flexibel och digital.
I detta föränderliga landskap blir Savos designfilosofi – rotad i ergonomi, flexibilitet och komfort – en viktig påminnelse: hur vi sitter påverkar hur vi arbetar.
Genom historien har stolen gått från att symbolisera makt till att bli en självklar del av vardagen. Tronen blev kontorsstol – och däremellan följde en rad banbrytande idéer.
Marcel Breuers Wassily-stol skalade ner formen till modernismens essens. Charles och Ray Eames lät plywood följa kroppens linjer. Niels Diffrient omdefinierade kontorsstolen med fokus på människan och enkel justering.
Varje design har varit mer än en stil – de har svarat på djupare frågor: Vad behöver kroppen? Hur lever och arbetar vi idag?
Tidigare gjorde vi skillnad på komfort och funktion. Bekväma stolar hörde hemma i bostaden – inte på kontoret. Men utvecklingen av kontorsstolen håller nu på att sudda ut den gränsen och skapa en mer sammanhängande upplevelse.
Vi sitter mer än någonsin – ofta långa stunder i statiska miljöer. Det digitala arbetet bär vi med oss: över skärmar, i molnet, mellan tidszoner.
Sedan kom pandemin – två år av global stillhet. Vardagsrum blev kontor. Köksbord blev mötesrum. Kroppen tog smällen.
Som svar växte ett nytt rörelsemönster fram: ståbord, gåband, promenadmöten. Vi försökte bryta det stillasittande liv vi plötsligt hamnat i – men samtidigt blev det tydligt hur viktig en bra stol faktiskt är.
För sanningen är att det mesta vi gör på jobbet sker sittande. Därför bör upplevelsen inte bara vara skonsam mot kroppen, utan också stötta vårt fokus och vår närvaro. Stolen ska samspela med kroppen – inte motarbeta den.
Vår syn på kontorsstolen utgår från människan.
Vi designar inte bara för arbetsuppgifter – utan för den som utför dem: alltid i rörelse, alltid i förändring, alltid beroende av att kroppen får rätt förutsättningar.
I en värld där det mesta blivit osynligt, digitalt och flyktigt är stolen en av få fysiska kontaktpunkter som återstår.
Här möts formgivning och kropp – bokstavligt talat.
Arbetslivet förändras. Våra behov förändras. Men stolen förblir ett av våra viktigaste arbetsverktyg.
Det handlar inte bara om var vi sitter – utan hur vi möter vår arbetsdag.
Rätt stol skapar förutsättningar för fokus, flöde och välbefinnande.
I det tysta samspelet mellan design och människa är det där Savo tar plats – som en intuitiv partner som stöttar oss i hur vi arbetar.
Foto Morten Nordstrøm (cover) och Jacobo Campos (1,2,3,4)
Under årets 3daysofdesign i Köpenhamn firade vi 80 år av innovation med utställningen Sit. Dot. Move. — en reflektion över rörelse, design och hur vårt sätt att sitta på jobbet har utvecklats.
I det historiska Odd Fellow Palace och formgiven tillsammans med den Köpenhamnsbaserade arkitektstudion Archival Studies bjöd utställningen in besökare att följa Savos resa — från de första stålkonstruktionerna till dagens ergonomiska, modulära sittlösningar.
Sit. Dot. Move. visade upp Savos rika designarv — en resa genom åtta decennier av innovation på en och samma plats. Besökarna fick fördjupa sig i vårt breda sortiment, från tidiga genombrott till en tydlig vision framåt. Intuitiva, ergonomiska stolar visade var vi står idag — och vart vi är på väg.
Varje dag startade med frukostsamtal ledda av Savos VD Craig Howarth och Archival Studies. Dessa informella samlingar bjöd på bakverk från Juno the Bakery och meningsfulla samtal som gav inblick i Savos designfilosofi, historiska milstolpar och framtida löften. Deltagarna fick uppleva produkterna på plats och komma nära tankarna bakom.
Tusentals besökare tog också del av en interaktiv aktivitet om sittmönster och arbetsplatskultur, samt ett noga utvalt bibliotek med Savos första jubileumspublikation. Här blev sittandet mer än en fysisk handling — det blev ett sätt att utforska hur design stödjer vårt vardagsliv.
Samtidigt som vi blickade bakåt fäste vi blicken i framtiden — med människan i centrum. Under festivalen presenterades Savo fyra löften:
– Full transparens kring alla material senast 2027.
– Cirkularitet som standard senast 2030.
– Klimatneutral drift senast 2040.
– Ett nytt riktmärke för livslängd med The 100-Year Chair — helt reparerbar, underhållsvänlig och byggd för generationer.
Det här är inte bara en återblick — det är en nystart.
Craig Howarth, VD Savo
Vi använder vårt 80-årsjubileum som avstamp för ett nytt kapitel där skandinavisk designtradition möter tydliga löften om cirkularitet, klimat och människonära innovation.
Sit. Dot. Move. är mer än en utställning — det är en viljeyttring.
Vi vill rikta ett varmt tack till alla som gjorde utställningen möjlig — från våra designpartners på Archival Studies till Framing Events som stod för en fantastisk plats. Och till alla er som kom, slog er ned och mötte vårt team — vi uppskattar det verkligen. Vi ses snart igen.
Vi lyfter på hatten för 80 år med Savo — och allt som kommer.
Foto: Morten Nordstrøm (cover, 3 & 4) och Rickard Grönkvist (1, 2 & 5).
Savo-produkterna som ställdes ut på Sit. Dot. Move. Ser du här nedanför:
Savo XO
Savo Studio
Savo Spine
Savo Joi
Savo Soul
Savo 360
Savo Invite
Savo Maxikon
Foto: Morten Nordstrøm.