Återvunna material är ofta ett hållbart val. Genom att ta vara på befintliga material och återvinna dem behöver en mindre andel nya naturresurser nyttjas, men det finns också utmaningar med återvunna material gällande till exempel kemikalieinnehåll, spårbarhet och ekonomi. Savo reder ut hur man kan resonera kring återvunna material och vilka faktorer man behöver ta hänsyn till.
Idag använder vi svenskar fyra gånger mer naturresurser än vad som är hållbart. Det innebär att det skulle behövas fyra jordklot för att försörja oss på naturresurser och idag lånar vi dessa av våra barn och barnbarn. För att minska uttaget av nya naturresurser är det nödvändigt att återanvända och återvinna betydligt mer material än vad som görs idag.
Som möbelproducent vill man gärna bidra till ett minskat uttag av naturresurser, bland annat genom att tillverka kvalitetsmöbler som kan renoveras och återvinnas, vilket ger lång livslängd. Man vill också använda återvunna material i så hög utsträckning som möjligt, men återvunna material kan innebära en del utmaningar. Ett dilemma som kan uppstå är att man tvingas välja mellan å ena sidan återvunna material där kemikalieinnehållet inte kan garanteras och å andra sidan nya material där kemikalieinnehållet kan garanteras.
Upphandlingar innehåller ofta skarpa krav på att vissa kemikalier inte får ingå, vilket förvisso är bra då det sållar bort många miljö- och hälsoskadliga ämnen, men det kan också innebära att vissa återvunna material väljs bort. Detta då alla leverantörer inte kan garantera att det inte finns spårämnen av de förbjudna kemikalierna. Det gäller exempelvis vissa plaster och plastgranulatleverantörer. Möbelproducenten ställs då inför valet om man ska uppfylla upphandlingskraven genom att använda jungfrulig plast eller prioritera att använda redan uttagna naturresurser en gång till. Eftersom en stor del av den svenska möbelbranschen är beroende av att uppfylla upphandlingskrav blir utgången ofta att man följer kraven och fortsätter leta lösningar.
En lösning är att plastgranulatsleverantörer testar varje parti med det återvunna plastmaterialet. Det är dock kostsamt, vilket är en av anledningarna till att återvunnen plast ofta är dyrare än jungfrulig. Upphandlingar som inte väger in detta i sin prisjämförelse kommer därför inte att vara till den återvunna plastens fördel. En annan lösning är att använda prekonsument-återvunnen plast, vilket innebär att plasten har återvunnits under tillverknings- eller leveransprocessen innan den når konsumenten. Det kan till exempel vara industrispill som används på nytt i stället för att kasseras. Problematiken gäller den postkonsument-återvunna plasten, alltså plast som har varit ute på marknaden och samlats in efter användning. Prekonsument-återvunnet material ger inte samma miljövinst som postkonsument, men det är ändå bättre än jungfruligt material. Å andra sidan har prekonsument-återvunna material en fördel eftersom spårbarheten inte har blivit bruten och man vet exakt vad den innehåller.
En annan utmaning med att återvinna plast är att olika plastsorter har olika egenskaper och behöver slutna materialflöden för att få till en bra återvinning. Om olika plastsorter blandas försvåras därför återvinningen. Vissa plastsorter, som PET, är lätta att köpa återvunna då de redan har slutna materialflöden i form av till exempel fisknät eller PET-flaskor från pantsystem.
Till skillnad från återvunnen plast som ofta är dyrare än jungfruplast, är den återvunna metallen billigare än den jungfruliga. Tack vare ekonomiska skäl finns det därför ett fungerande kretslopp för att återvinna metall och all metall som kan återvinnas gör redan det. Det gör att mängden återvunnet material totalt sett inte ökar om man som kund kräver återvunnen metall. Stål som innehåller mer än 20 procent återvunnet material kan däremot ha en negativ miljöeffekt eftersom det kräver särskilda skrotsmältverk som inte finns i Norden utan måste köpas från kontinenten nere i Europa, vilket innebär ökade transporter för ett material som ändå hade använts av någon annan.
Något annat som man bör vara uppmärksam på är att återvunnet material inte per automatik är ett miljösmart val. Om det är möjligt är det bättre att renovera eller återbruka en komponent än att återvinna den. Det är till exempel bättre att lacka om ett aluminiumfotkryss än att smälta ner det och gjuta på nytt eftersom en sådan process kräver betydligt mer energi.
Spånskivor är ett av få trämaterial som faktiskt innehåller återvunnet trä ibland. I övrigt är återvunnet trä relativt ovanligt. Däremot ingår trä i det biologiska kretsloppet och är därigenom ett förnybart och klimatsmart material. Var dock försiktig med att ställa krav på att en möbel ska innehålla en viss andel återvunnet material eftersom detta tenderar att premiera plast- och metallmöbler på bekostnad av trämöbler. Då är det bättre att kräva en viss andel återvunnet eller förnybart material i möbeln.
Genom utställningen Studies in Seating på 3daysofdesign fördjupade vi oss under två dagar i vilka nyckelfaktorer som formar kontorsstolen.
I Odd Fellow-palatset i Köpenhamn bjöds besökarna in att delta i en gemensam kreativ workshop, där de uppmuntrades att använda fantasin för att föreställa sig framtidens sittmöbler. Vi har nu sorterat och analyserat svaren som avslöjade flera centrala teman.
Svaren bekräftar inte bara vårt engagemang för innovation, utan inspirerar oss att fortsätta tänja på gränserna för vad kontorsstolar kan vara.
Craig Howarth, VD för Savo
Några besökare fokuserade på praktiska förslag och specifika designidéer, medan andra delade med sig av känslomässiga visioner för hur framtidens sittande bör se ut och upplevas. Insikterna har lett till flera viktiga slutsatser och ambitioner för framtidens kontorsstolar.
I dagens hybrida arbetsmiljöer är det viktigare än någonsin att kontorsutrymmen utformas för att främja både arbete och välmående. Insikterna från Savos interaktiva studie Studies in Seating visar att sittplatser som skapar en mysig och hemtrevlig känsla, vilket går linje med önskemål om välkomnande och avslappnande arbetsmiljöer. I takt med att arbetsplatserna utvecklas blir det tydligt att sittplatserna sömlöst måste kombinera funktionalitet med komfort, så att människor känner sig bekväma, särskilt under långa arbetsdagar.
För designintresserade och miljömedvetna konsumenter är hållbarhet inte bara en förväntan – det är ett krav. Besökarna betonade vikten av att investera i väldesignade, hållbara produkter som håller över tid. Livslängd, hållbarhet och modularitet var nyckelpelarna för stoldesign, där modularitet spelar en avgörande roll i denna vision. Genom att göra det enkelt att byta ut och uppgradera enskilda komponenter förlänger modulariteten inte bara produktens livslängd utan minskar också avfallet.
Ergonomi och komfort är en grundförutsättning när det gäller kontorsstolar. Besökarna betonade vikten av design som främjar en hälsosam, bekväm hållning uttryckte en preferens för sittmöbler som kan anpassas efter deras individuella behov under arbetsdagen. Detta fokus på ergonomisk design speglar en önskan om sittplatser som förenar funktionalitet och komfort, vilket gör det möjligt för användarna att arbeta bekvämt utan att kompromissa med sin hälsa.
Av svaren framgår att bra design och innovativa sittlösningar går hand i hand och sträcker sig långt bortom grundläggande funktionalitet. Besökarna uttryckte en önskan om funktioner som fotstöd, mjuka sittdynor och anpassningsbara, modulära komponenter. Att respondenterna föredrog stolar som ser både mysiga och inbjudande ut, talar för att stolens estetik inte ska vara en eftertanke. Detta understryker att innovativa sittlösningar inte bara handlar om funktion utan om att skapa en emotionell koppling och höja den övergripande upplevelsen av arbetsplatsen.
Respondenterna efterfrågade sittlösningar som passar många användare, inklusive de som har specifika behov. Stolarna bör vara intuitivt enkla att använda och kräva minimala justeringar, samtidigt som de naturligt anpassar sig till kroppens rörelser. Inkludering och intuitiv design säkerställer att kontorsstolar inte bara ska vara tillgängliga utan också användarvänliga för alla.
När vi reflekterar över dessa insikter står det klart att framtidens kontorsstolar inte bara handlar om att möta dagens behov, utan också om att förutse kommande förväntningar på arbetsmiljöer. På Savo är vi engagerade i att ständigt lära oss av våra användare och sätta deras behov i centrum för vår produktutveckling. Vi ser fram emot att integrera dessa insikter i vårt fortsatta innovationsarbete för att säkerställa att våra stolar förblir progressiva, intuitiva och fokuserade på behoven hos människor.
Att återbruka och förlänga en produkts livslängd innebär ofta en stor besparing av naturresurser. Men vilka utmaningar och frågeställningar behöver både producent och köpare ta hänsyn till?
Det finns många utmaningar man behöver ta hänsyn till vid återbruk av möbler. En av de svåraste utmaningarna är att säkerställa att man inte bryter mot några lagkrav och kan säkerställa att de komponenter som behålls i möbeln inte innehåller några förbjudna kemikalier. När produkten har renoverats och sätts på marknaden igen gäller nuvarande kemikalielagstiftning. Det innebär att kemikalier som var godkända för 15 år sedan kan ha blivit förbjudna idag. För vi vill naturligtvis inte återbruka möbler med hälsoskadliga kemikalier utan dessa ska plockas bort ur kretsloppet.
Även kunden som vill köpa återbrukade möbler behöver ställa sig följande frågor:
Ett problem är att det länge inte har funnits någon tydlig definition av vad som räknas som en begagnad möbel. Har möbeln använts och i så fall hur länge? Vad gäller för möbler som har varit utställningsexemplar? I praktiken kan man ställa nyproducerade möbler i ett showroom en timme, packa ner dem igen och hävda att de är begagnade. En så kallad andrahandsvara kan ha olika skick och klassas som oanvänd, nyskick, bra skick eller använt skick. Det är ibland svårt att veta om möbeln ens har varit ute hos kund eller om den reklamerats direkt. En annan fråga är hur stor andel som kan bytas ut för att det ska anses vara en återbrukad möbel, och inte “bara” en nyproducerad möbel med enstaka återbrukade komponenter?
Det är svårt att ställa samma kvalitetskrav, då återbrukade möbler ofta är unika och inte kan testas på ett ackrediterat laboratorium på samma sätt som en nyproducerad möbel. Även miljökrav kan vara svårt att ställa på samma sätt som på en nyproducerad möbel, på grund av att kunskapen om de återbrukade delarna inte sällan är mer begränsad. Men ställer man för tuffa miljökrav kommer inga återbrukade möbler att nå marknaden över huvud taget. Bristen på hållbarhetskrav i upphandlingar av begagnade möbler tillsammans med bristen på definition av vad som är en återbrukad möbel har tyvärr öppnat upp ett kryphål för möbler av sämre kvalitet att komma in på marknaden. Detta kryphål behöver täppas igen för att vi inte ska få in lågkvalitets- och miljöskadliga produkter på marknaden. Det är viktigt att upphandlaren eller kunden inte accepterar sämre möbler bara för att de är begagnade.
Det finns fler utmaningar när det gäller återbruk som kanske inte är lika självklara. Vad gäller kring design- och upphovsrätt? Får ett externt företag renovera och förändra designen utan att bryta mot eventuella mönsterskydd och upphovsrätt? Ett sätt att komma runt detta är att enbart originalproducenten renoverar sina möbler. Den här lösningen är dock inte särskilt praktisk för kunden eftersom många äger möbler från olika tillverkare. De vill kunna anlita en leverantör istället för flera olika, för att enkelt och snabbt kunna renovera sina möbler.
Återbrukade möbler är i grunden väldigt positivt. Återbrukade möbler innebär dock att vi måste tänka till vid produktutvecklingen och inköp av möbler. Det är inte ovanligt att kunder förväntar sig att begagnade och renoverade möbler ska vara mycket billigare än en nyproducerad möbel eftersom det finns en föreställning om att kvaliteten är lägre än för en helt ny produkt. Möbelproducenter får dock ofta kämpa för att en renoverad möbel överhuvudtaget inte ska bli dyrare än en nyproducerad möbel. Beroende på vilken typ av möbel det är och vad som har behövts renoveras finns överlag följande utmaningar för producenten:
En begagnad möbel ska identifieras, packas och transporteras till en lämplig renoveringslokal, antingen hos en lokal möbelrenoverare eller tillbaka till originalproducenten. Detta är kostnadsdrivande för en begagnad möbel, medan en nyproducerad inte har dessa kostnader.
Nyproducerade möbler kan produceras på löpande band, medan begagnade möbler ofta kräver mer individuellt arbete med respektive möbel.
Generellt innebär renovering mer manuellt arbete och färre maskiner, vilket är kostnadsdrivande. Vid bland annat omlackering krävs moment som inte behövs för nyproducerade möbler som till exempel slipning.
En riktlinje som möbelproducent är givetvis att renoveringen inte får bli dyrare än nypris. Ett rimligt mål är att den återbrukade möbeln bör kosta runt 80 procent av nypris. För att uppnå detta behöver flera steg vara uppfyllda. Det är en stor fördel om möbeln redan från början har designats för att vara enkel att renovera. De delar som lätt slits ut ska enkelt kunna bytas såsom textilier eller ytbehandlade komponenter. Det ska heller inte krävas specialverktyg för att kunna demontera produkten. Reservdelar behöver också finnas tillgängliga, men det är tyvärr inte ovanligt att produkter kasseras på grund av att det är svårt att få tag i reservdelar. Om producenten har standardkomponenter i större skala för flera produkter finns möjlighet att ta tillbaka komponenterna, renovera dem och sätta in dem i nya möbler. Detta gäller i synnerhet komponenter som har större miljöbelastning, exempelvis fotkryss i aluminium som kan lackas om samt gasfjädrar eller andra metallkomponenter.
Som producent är det en stor utmaning att komma i kontakt med kunder som sitter på uttjänta möbler som ska ersättas. Då försäljningen ofta har gått genom återförsäljare kan det vara svårt för producenten att veta var möbeln som eventuellt behöver renoveras befinner sig efter ett antal år. Här kan återförsäljare spela en nyckelroll i att para ihop kund och producent.
Ett annat alternativ för att skapa ett cirkulärt kretslopp är att möbler hyrs istället för att köpas. Då får producenten ett ekonomiskt incitament till att skapa produkter som är lätta att underhålla och renovera, samtidigt som man vet var produkterna finns och kan ha en underhållsplan för möblerna.
Hundratals internationella designentusiaster besökte Savos utställning Studies in Seating för att utforska kulturen kring sittande på årets 3daysofdesign i Köpenhamn. Utställningen, som ingick i FRAMING i Odd Fellow-palatset, satte kontorsstolen under lupp och bjöd in besökarna att våga drömma.
Studies in Seating upptog två rum och lyfte fram varför kontorsstolen, trots sin anspråkslöshet, fortfarande förtjänar en plats vid bordet. Utställningen designades och kurerades av designstudion Form Us With Love och fokuserade på hur den moderna arbetsplatsen ser ut och påverkar vår hälsa och vårt välmående.
Det mindre rummet hade förvandlats till ett nav för utforskande, experimenterande och avslappning. Här kunde besökarna slå sig ned i stolarna och bläddra genom Savos omfattande bibliotek av böcker och material om design, kontorsstolar och ergonomi, eller bara ta en paus medan de laddade sina digitala enheter. Vi älskade att se hur väl stolarna togs emot och hur besökarna testade de olika modellerna.
Besökarna fick större insikt i sittandets värld och kunde delta i vår interaktiva forskningsstudie och föreställa sig kontorsstolens framtid. Vi håller fortfarande på att arbeta oss igenom de hundratals inspirerande tips vi fick in under festivalen och kommer att dela med oss av förslagen inom kort.
Utställningens andra rum var centrerat kring tre ikoniska Savo-kontorsstolar: Savo 360 och Savo Soul av Olle Lundberg samt Savo Spine, designad av Form Us With Love, som fick mycket uppmärksamhet. En av höjdpunkterna var att betrakta hur besökarna engagerade sig i stolarna och den kreativa utvecklingen och detaljerna bakom deras konstruktioner.
Det var ett sant nöje att träffa så många likasinnade under utställningen och de guidade frukostsessionerna, där fika från Juno the Bakery gav energi till intressanta diskussioner och nya relationer.
Vi är glada över att ha omgetts av så många andra fantastiska varumärken och över att ha varit en del av FRAMING i Odd Fellow-palatset. Studies in Seating har inte bara visat betydelsen av innovation inom design, utan också vikten av att tänja på gränserna kring sittplatser.
Savo riktar ett stort tack till FRAMING och teamet, våra partners och alla som kom till utställningen. Ni som inte gjorde det hoppas vi få träffa på nästa event!
Fotografi: Rickard Grönkvist
Det är lätt att gå vilse i djungeln av certifieringar som svarar upp mot miljökraven som ställs. Vilka miljömärkningar är egentligen relevanta i dagens möbelindustri?
Det finns en stor mängd miljömärkningar på marknaden och det kan vara svårt att avgöra vilka som är relevanta och trovärdiga. Många märkningar är inriktade på ett specifikt område eller material, till exempel FSC® och PEFC för träråvara från ansvarsfullt skogsbruk eller Oeko-Tex för textiler. En av anledningarna till det stora antalet miljömärkningar är att många är nationella där länderna har egna krav och miljömärkningar.
Forest Stewardship Council® är en oberoende, internationell medlemsorganisation som uppmuntrar till miljöanpassat, livskraftigt och socialt ansvarsfullt bruk av världens skogar, genom certifieringssystemet FSC®. Savos FSC-licensnummer är FSC-C009111.
EU Ecolabel är en gemensam europeisk miljömärkning som täcker ett flertal produktgrupper och har kriterier som liknar Möbelfakta och Svanen.
Blauer Engel eller Blue Angel är världens äldsta miljömärkning med målet att minimera miljöpåverkan, energiförbrukning och avfall. Märkningen liknar Möbelfakta och Svanen och kriterierna tas fram av det tyska naturvårdsverket.
Greenguard är en amerikansk märkning där produkterna måste uppfylla krav utifrån stränga standarder för utsläpp och folkhälsa.
I svenska offentliga upphandlingar finns idag inga direkta krav på att möblerna ska vara miljömärkta. Däremot finns det en fördel att använda miljömärkta möbler i upphandlingar eftersom eventuella krav snabbt och enkelt ofta kan bevisas genom relevanta miljömärkningar. Möbelfakta och Svanen är de vanligaste märkningarna i Sverige och Norge och också de två märkningar som Savo fokuserar mest på. Norska Møbelfakta ska dock inte förväxlas med svenska Möbelfakta då det är två helt olika märkningar med stora skillnader inom miljö och socialt ansvar.
Möbelfakta är den ledande och mest efterfrågade miljömärkningen för möbler i Sverige med krav inom kvalitet, miljö och ansvarsfulla leveranskedjor. Möbelfakta är ett icke-vinstdrivande företag och en oberoende Typ 1-märkning enligt ISO 14024 som är jämförbar med Svanen och EU Ecolabel. Möbelfakta ska vara ett hjälpmedel för producenter, inköpare, formgivare, arkitekter och andra som använder eller arbetar med möbler.
Möbelfakta ställer krav inom följande områden:
Möbeln måste uppfylla krav på bland annat säkerhet, funktion, ytors motståndskraft, brandkrav, textilkrav och i vissa fall även mått och akustik.
Om det finns en teknisk standard för kvalitetsprövning av produkten kan man ofta märka sin möbel genom Möbelfakta. Möbelfaktas tekniska krav baseras på att internationella EN- och ISO-standarder ska uppfyllas. I praktiken innebär det att möblerna skickas till ett ackrediterat laboratorium, där de testas för att stå emot hårt slitage med tillhörande krav på att textilier och lackade ytor ska vara slitstarka.
Möbelfaktas miljökrav utgår till stor del från Upphandlingsmyndighetens rekommenderade miljökrav. Det innehåller bland annat krav på träråvara och formaldehydsemissioner samt kemikalieinnehåll i textil, plast, stoppning, lacker och lim. Möbelfakta ställer skarpa miljökrav på ingående material och färdig produkt borgar för minimal påverkan både i produktion och vid användning. Materialen ska uppfylla högt ställda krav på kemikalieinnehåll, emission, hållbart skogsbruk och minimal påverkan på både människa och miljö.
Kraven på den färdiga möbeln inbegriper märkning och spårbarhet, underhåll och produktinformation, reservdelar, återvinning samt förpackningar. Möbelfakta fungerar därmed som ett verifikat för att bevisa att miljökraven i en upphandling efterlevs.
Unikt för Möbelfakta är att det är en av väldigt få märkningar som ställer krav på att människorna som producerar möblerna ska ha schyssta arbetsvillkor. Det sociala ansvarstagandet säkerställs med kartläggning och riskanalys av möbelproducentens leverantörskedja. Möbelfakta kräver också att alla leverantörer ska riskbedömas utifrån risk för brott mot uppförandekoden, och där bedömningen visar en förhöjd risk måste åtgärder vidtas. Möbelfakta ställer krav på att företaget som producerar möbeln ska ha en uppförandekod, som till stor del ska överensstämma med principerna för mänskliga rättigheter i FN:s Global Compact och ILO:s åtta kärnkonventioner. Uppförandekoden ska vidareförmedlas nedåt i leverantörskedjan och det är krav på att säkerställa att så också sker, samt att uppförandekoden efterlevs såväl hos sin leverantör som längre ner i leverantörskedjan.
Den andra stora miljömärkningen för möbler i Sverige idag är Svanen som är statligt ägt genom organisationen Svensk Miljömärkning. Svanen tar hänsyn till klimat, kemikalier, resurseffektivitet och biologisk mångfald.
Svanenmärkta möbler uppfyller miljökrav på råvaror som trä, metall, stoppning och plast. Märkningen tar också hänsyn till produktens livscykel; råvaror, produktion och användning – till återanvändning, återvinning och avfall. Omfattande krav ställs för material och kemikalier som används vid tillverkningen och utsläpp av skadliga ämnen samt krav relaterade till användningsfasen och cirkulära aspekter. Miljökraven i Svanen är till stor del likvärdiga med miljökraven i Möbelfakta.
Användning av hållbara förnybara råvaror, t.ex. krav på spårbarhet och minst 70 procent certifierad träråvara.
Miljö- och hälsoegenskaper hos kemikalier som används i tillverkningen, tillsätts materialen eller används vid ytbehandling. Det finns bland annat strikta krav för användning av ämnen som är cancerframkallande, reproduktionstoxiska och kan skada genetiskt material, och ett förbud mot halogenerade flamskyddsmedel, fluorider och antibakteriella tillsatser inklusive nanopartiklar.
Begränsningar av innehåll och utsläpp av formaldehyd och VOC i relevanta kemikalier och material såsom lim, stoppmaterial, textilier, träbaserade skivor och laminat.
Gränser för energiförbrukning vid tillverkning av träbaserade skivor och laminat samt standby-energiförbrukning för exempelvis höj- och sänkbara skrivbord.
Test av kvalitet och funktion.
Garanti, tillgänglighet av reservdelar och cirkulär design.
Vi spenderar upp till 8 år* av våra liv med att sitta på en kontorsstol, så att sitta bra borde vara en självklarhet. Ändå nöjer sig många ofta med mindre.
Följ med Savo när vi reflekterar kring sittande i detta avgörande ögonblick i arbetets historia. ”Studies in Seating” har utformats och kurerats i samarbete med vår Stockholmsbaserade partner Form Us With Love, och utforskar de faktorer som formar kontorsstolen – en möbel som ofta avfärdas som vardaglig och oinspirerande av designvärlden.
Utställningen är en del av FRAMING på årets upplaga av 3daysofdesign-festivalen i Köpenhamn (12–14 juni) och upptar två rum i Odd Fellow-palatset, en häpnadsväckande byggnad från 1700-talets mitt, i hjärtat av Köpenhamn.
Ta del av kurerat material från Savos fängslande referensbibliotek om design och följ med på en kollaborativ idéstudie där du utmanas att föreställa dig framtidens sittplatser. Upptäck ögonöppnande ny information ämnad att fördjupa vår förståelse av beteenden på den moderna arbetsplatsen.
I en interaktiv studie dyker vi ner i Savos rigorösa metodik och tillämpning av intuitiv design och ergonomi. Upptäck hur dessa kunskaper omvandlas till tre ikoniska Savo-stolar som demonstreras på ett visuellt tilltalande sätt: 360-stolen, Soul designad av Olle Lundberg och vårt senaste exemplar, den prisbelönta Spine, utvecklad i samarbete med erkända designstudion Form Us With Love.
Event: 3daysofdesign
Plats: FRAMING, Odd Fellow-palatset, Köpenhamn
Datum: 12-14 juni 2024
Tid: 10-18 den 12-13 juni och 10-17 den 14 juni
Börja dagen med en kopp rykande hett färskbryggt kaffe och lite frukost från det danska bageriet Juno the bakery samtidigt som du fördjupar dig i en av Skandinaviens mest innovativa möbeltillverkare. Savos guidade frukostsessioner går av stapeln varje dag kl. 10.00–10.45 och består av ett guidat samtal som dyker ner i varumärkets historia, nuvarande verksamhet och framtid. Här utforskas också konceptet ”Studies in Seating” – Savos utställning på 3daysofdesign kurerad av vår samarbetspartner, den berömda designstudion Form Us With Love. Träffa representanter från både Savo och Form Us With Love, utforska utställningens två rum, studera det kurerade materialet i vårt referensbibliotek om design och släpp loss kreativiteten när du deltar i vår kollaborativa idéstudie och försöker föreställa dig din egen tolkning av framtidens sittplatser.
Savo Spine föddes ur insikten att möbler måste anpassas efter de arbetsmetoder och miljöer som hela tiden utvecklas.
Stolen har designats för att sömlöst smälta in i olika inredningar och användningsområden och har komponenter som enkelt kan uppdateras för att säkerställa lång livslängd och anpassningsförmåga.
Savo Spines steglösa fäste gör att ryggstödet och nackstödet enkelt kan justeras för att ge bäst support. Med de modulära och flexibla funktionerna kan användaren skräddarsy sin sittupplevelse samtidigt som behovet av möbler som anpassar sig till arbetsplatsen tillgodoses.
Med utmaningen att skapa en kontorsstol med så lite plast som möjligt är Savo 360 en smart och intuitiv designmöbel som är ergonomisk tack var träets flexibilitet. Resultatet är en hybridprodukt som kombinerar funktionaliteten hos en kontorsstol med den tilltalande estetiken hos en trästol. Alla delar är separerbara så att stolen kan uppdateras och anpassas under hela sin livslängd och gör att den håller länge.
Savo Soul är framarbetad att intuitivt anpassa sig efter användarens individuella behov och är en fullt justerbar och ergonomisk kontorsstol som sömlöst formar sig efter kroppen och gifter sig med kontorsinredningen. Den enkla och smarta designen erbjuder alla nödvändiga justeringar med logiskt placerade spakar och reglage, vilket säkerställer en bekväm och anpassningsbar sittupplevelse för alla användare. Ryggstödet i mesh är följsamt och kan vridas i sidled samt böjas bakåt för att tillåta kroppens naturliga rörelser
| LADDA NER PRESSMATERIAL | Download all | ||
|---|---|---|---|
| Bilder | zip | 24 MB | Dela fil Ladda ner fil |
| Pressrelease | 291 KB | Dela fil Ladda ner fil |
Besök oss kl. 10–18 den 12–13 juni och kl. 10–17 den 14 juni i den gemensamma utställningen FRAMING som visar upp exklusiva designmärken på ett inspirerande och relevant sätt.
I ett samlat studieurval från Melbourne i Australien upptäckte man att de anställda var stillasittande i genomsnitt 6,6 timmar medan de befann sig på arbetsplatsen. Data från USA, Storbritannien, Nederländerna, Iran, Australien och Korea visar att detta stillasittande beteende ser likadant ut oberoende av geografisk plats. Amerikaner spenderar till exempel 55 % av sin vakna tid (vilket motsvarar 7,7 timmar per dag) i stillasittande situationer, medan européer ägnar 40 % av sin fritid (eller 2,7 timmar per dag) med att se på tv. Det ser liknande ut i Korea där vuxna äldre än 19 år i genomsnitt är stillasittande 8,3 timmar per dag. Dessutom spenderar respondenterna i Iran i genomsnitt 6,29 timmar av ett 8-timmars arbetsskift sittandes, varav vissa uttryckte obehag med sin arbetsstation och sa sig känna sig trötta under arbetsdagen. I Glasgow i Storbritannien spenderade deltagarna cirka 76 % av sin tid på arbetet sittandes, vilket motsvarar i genomsnitt 5,7 timmar per dag. Den nederländska arbetsstyrkan rapporterade att de satt ner i genomsnitt 7 timmar per dag, varav merparten var på jobbet. I Queensland i Australien kunde man registrera att den genomsnittliga tiden sittandes på jobbet var mer än 3 timmar per dag, och en fjärdedel av urvalet satt mer än 6 timmar per dag. Slutligen visade det sig att kontorsarbetare från olika städer runtom i Storbritannien var de som var allra mest stillasittande då de satt 73 % av sin arbetsdag och 66 % av sin vakna tid. Uträkningen om 8 års sittande gjordes utifrån en vanlig arbetsvecka på 6,5 timmar per dag, 5 dagar i veckan, 47 veckor om året under ett arbetsliv på 45 år, vilket resulterade i den exakta siffran på 8,45 år som en kontorsarbetare sitter ner under sitt arbetsliv.
Inom en snar framtid kommer vi att möta flera nya EU-regleringar som riktar sig mot miljö- och hållbarhetsfrågor och innebär stora förändringar för hela möbelbranschen. I denna artikel går vi igenom några av de EU-regleringar som påverkar möbelindustrin och är bra att ha koll på för såväl producenter som återförsäljare och arkitekter.
En av de nya EU-regleringarna som kommer att göra störst avtryck är ESPR (Ecodesign for Sustainable Products Regulation) och DPP (digitala produktpass) som ska följa varje produkt. Detta är en dokumentation som förklarar en produkts alla faser inklusive ursprung, material, hållbarhetsdata samt information för återvinning och demontering. Bättre miljöinformation om möbler innebär nya möjligheter i planeringen för arkitekter och inredare. Det underlättar också för återbruk och cirkulär ekonomi på ett annat sätt än tidigare, då en av utmaningarna med den befintliga möbelrenoveringen är bristen på information om den gamla möbeln.
Taxonomin är ett klassificeringssystem för miljömässigt hållbara verksamheter som används som ett verktyg för att nå klimatmålen inom EU:s gröna tillväxtstrategi. Målet med taxonomin är att definiera och kategorisera hållbara investeringar, vilket kommer att påverka hur företag rapporterar och kommunicerar sina miljöinsatser. Det ställer i sin tur högre krav på transparens, vilket möjliggör för medvetna kunder att göra mer aktiva miljöval.
PPWR (Proposal Packaging and Packaging Waste) kommer att adressera frågor gällande produktförpackningar, främst med fokus på förpackningsavfall och hur det kan återvinnas. Detta innebär en omvärdering av förpackningsmaterial och -design för att minimera avfall och öka användningen av återvunnet material.
Främjandet av hållbara metoder för markanvändning och skogsbruk faller inom ramen för LULUCF (Land Use, Land Use Change and Forestry). För möbelproducenter innebär det att man behöver överväga ursprunget av trä och andra råmaterial noga för att säkerställa att de kommer från hållbara källor. Skogsbrukscertifieringen FSC® (Savos licensnummer FSC-C009111) kommer i och med denna lagstiftning sannolikt att få en mer framträdande roll.
CSDD (Corporate Sustanability Due Diligence Directive) kommer att innebära striktare regler för leveranskedjor, vilket betyder att företag aktivt behöver övervaka, identifiera och hantera potentiella risker i sina leveranskedjor – både gällande miljö och mänskliga rättigheter. För möbelbranschen, där globala leverantörsnätverk är vanligt förekommande, blir en genomtänkt och noggrann riskhantering avgörande. Företag som redan nu arbetar med Möbelfakta har en stor fördel i och med Möbelfaktas hårda krav på ansvarsfulla leveranskedjor, medan företag som inte arbetar med Möbelfakta står inför större utmaningar för att uppfylla kommande lagstiftning.
Sammantaget syftar dessa lagstiftningar till en förändring mot en mer hållbar och ansvarstagande industri. För möbelföretag innebär det en omvärdering av hela livscykeln för en produkt – från designstadiet ända till slutanvändningen och bortom det. Framtiden för möbelindustrin handlar om att balansera estetik, funktionalitet och hållbarhet för att skapa vackra utrymmen som också värnar om vår planet. För att lyckas i denna omfattande omställning behöver företag förstå, aktivt engagera sig och anpassa sig till de nya EU-reglerna.
Svanen och Möbelfakta är två stora miljömärkningar för
möbler, vad är det som skiljer dem åt?
Inom områdena miljö och kvalitet är Svanens och Möbelfaktas krav ofta väldigt lika varandra, kraven kan ställas på lite olika sätt men ger ofta likvärdiga slutresultat. Granskningsprocessen skiljer sig åt mellan Möbelfakta och Svanen. Hos Svanen granskas varje dokument innan möbeln godkänns vilket är en kostsam process som i slutändan behöver tas ut från kunden. Möbelfakta har en enklare administration utan att tumma på trovärdigheten; När en producent ansöker om sin första Möbelfaktamärkning så granskas alla dokument samt att det görs en på-plats-revision. Vid efterföljande märkningar görs enbart en enkel kontroll, därefter är produkterna föremål för regelbundna stickprovskontroller. Eftersom denna enklare administration är billigare har även mindre producenter råd att certifiera sina produkter. Båda systemen bygger på trovärdighet från producentens sida.
Påståendet att Svanens miljökrav är tuffare än Möbelfakta stämmer till viss del inom vissa områden. Skillnaderna är ganska små och det viktiga är att ställa miljökrav överhuvudtaget, för att sålla bort lågprisimporter av där kemikalieinnehållet är okänt och kvaliteten ofta är lägre. Både Möbelfakta och Svanen är så kallade Typ 1-certifieringar, vilket bland annat innebär att kraven kontrolleras av en tredje part. Kraven höjs också succesivt där ambitionen är att möblerna alltid ska vara bland de bästa valen ur miljö- och hälsosynpunkt.
Möbelfakta är en av väldigt få märkningar som ställer krav på att människorna som producerar möblerna ska ha schyssta arbetsvillkor och att möbelföretagen måste ha ett aktivt och proaktivt arbete för schyssta arbetsvillkor i leverantörskedjan. Detta är den största skillnaden mot Svanen vars krav på just möbler inte går in på områden såsom arbetsvillkor eller barnarbete. Möbelfakta ställer också krav på att företaget som producerar möbeln ska ha en uppförandekod i linje med principerna för mänskliga rättigheter i FN:s Global Compact och ILO:s åtta kärnkonventioner.
1. Stödja och respektera internationella mänskliga rättigheter inom sfären för företagens inflytande
2. Försäkra att deras egna företag inte är inblandade i kränkningar av mänskliga rättigheter
3. Upprätthålla föreningsfrihet och erkänna rätten till kollektiva förhandlingar
4. Eliminera alla former av tvångsarbete
5. Avskaffa barnarbete
6. Avskaffa diskriminering vad gäller rekrytering och arbetsuppgifter
7. Stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker
8. Ta initiativ för att stärka ett större miljömedvetande
Möbelfakta innefattar krav på socialt ansvar det gör inte Svanen.
Svanen har något mer långtgående miljökrav inom vissa områden, t ex inom kemikalier och återvunna material.
Olika upplägg av administration inom de båda certifieringarna vilket gör att Möbelfakta har en lägre prisbild än Svanen.
Savo och Form Us With Love bjuder 5–8 februari in besökare att ge feedback på produkter i utställningen Testing Grounds som äger rum i deras egen studio under Stockholm Design Week.
Under Stockholm Design Week öppnar Form Us With Love upp sin ateljé till förmån för utställningen Testing Grounds: Parts of tomorrow. Testing Grounds är en utställning som utforskar förhållandet mellan produktsystem och framtida arkitektoniska behov. Utställningen är ett samarbete mellan Form Us With Love och Savo, Ateljé Lyktan, Stolab och Forming Function för att involvera slutanvändare och tillverkare genom hela designprocessen.
Testing Grounds bjuder på produktlanseringar, samtal och fest samt en dynamisk dialog med olika kravställare. Utställningen omfattar installationer, detaljerade presentationer av produktsystem, CGI-visualiseringar och evenemang som pressevent, frukost- och lunchmöten och andra informativa samtal. Testing Grounds fungerar som en plattform inte bara för att presentera produktmöjligheter utan också för att odla meningsfulla relationer. Savo Spine ingår i utställningen på Norr Mälarstrand 58 som håller öppet 5–8 februari.
Savo och Form Us With Love delade ambitionen att skapa framtidsadaptiva kontorsmöbler. Ett samarbete som resulterade i den modulära plattformen Savo Spine. Plattformen behövde enkelt kunna anpassas till miljöer med olika estetik och funktioner genom komponenter som kan uppdateras och växa över tid när nya komponenter tas fram. Den modulära och flexibla designen innebär att man kan ändra plattformen precis som man vill och samtidigt behålla ett enhetligt utseende på hela kontoret.
Kontakta gärna oss för att få höra mer om vads om händer under Stockholm Design Week.
Möbelproduktion påverkar miljön på flera sätt utifrån exempelvis transporter, material, förpackningar och avfall. Vad är det egentligen som påverkar mest?
Hela 85 procent av en möbels klimatutsläpp utgörs av materialet och som en jämförelse står transporterna endast för 2 procent av produktens klimatpåverkan. Material kräver mycket energi och resurser för att extraheras och bearbetas. Jungfruplast och metall kan ha en hög miljöpåverkan jämfört med alternativ som trä eller återvunnet material. Eftersom materialet har störst miljöpåverkan är det en fördel om man kan använda material som är förnybara, återvunna och återvinningsbara, att inte använda mer material än nödvändigt samt återbruka det som går.
När det gäller ordet återbruk kopplar många ihop det med att man rätt och slätt återanvänder något. Men återbruk är ett vidare begrepp som brukar definieras genom återanvändning, reparation, renovering, återtillverkning, delning och förlängd livslängd. Enligt Rise (Research Institutes of Sweden) minskar cirkulär användning av möbler klimatavtrycket med så mycket som 20–40 procent, jämfört med att köpa nytt. Även om renoveringen också innebär en miljöbelastning i form av resursutvinning, energibehov, transport och materialproduktion är det en mindre miljöbelastning än nyproduktion eftersom den delen av möbeln som inte byts redan har producerats.
Savo Spine är en modulär plattform med en cirkulär layer by layer-design. Genom separerbara och utbytbara komponenter kan Savo Spine byggas om efter behov eller slitage. Designen ger plattformen estetiska fördelar och en hållbarhet som sträcker sig över tid. Dessutom kan materialen enkelt återvinnas när delar behöver bytas ut. På så sätt främjar designen av Savo Spine både återanvändning och materialåtervinning.
Ett sätt att bruka material på ett mer hållbart sätt är att använda återvunnet material i möbelproduktionen. Därför var det självklart att göra en hållbar uppgradering av vår bästsäljande Savo Soul i svart. Stolen består numera av 48 procent återvunnen plast, aluminium och stål*. Bytet från jungfruplast till återvunnen plast gör att produktens totala klimatavtryck minskar CO₂-utsläppen med hela 43 procent. Jämfört med en årlig försäljning av den gamla varianten ger samma andel stolar med återvunnen plast en total årlig besparing av 660 ton CO₂. Detta motsvarar 100 bilresor runt jorden varje år, och är en av de största klimatbesparingarna vi kan göra.
*beräknat på Savo Soul med plastfotkryss och meshrygg utan armstöd och nackstöd
När vi använder trä i våra produkter använder vi FSC®-certifierat trä och andra kontrollerade material. Forest Stewardship Council® arbetar för att världens skogar ska brukas ansvarsfullt med målet att utveckla skogsbruksmetoder som på bästa sätt tar hänsyn till miljön och sociala förhållanden. Träkomponenterna i Savo 360 minskar CO₂-utsläppen med 24 procent jämfört med att använda delar i jungfruplast.
Ett sätt att minska materialåtgången är vid val av klädsel och att använda mesh istället för helklädd rygg. Savo var tidigt ute i Skandinavien med mesh-ryggar till våra stolar och meshtygerna vi använder är märkta med Möbelfakta. När man använder mesh går det inte bara åt mindre material än när man använder vanligt tyg –man undviker dessutom polyuretanskum som är en stor miljöbov inom möbelindustrin.
Savos FSC licensnummer är FSC-C009111.