I Odd Fellow-palatset i Köpenhamn bjöds besökarna in att delta i en gemensam kreativ workshop, där de uppmuntrades att använda fantasin för att föreställa sig framtidens sittmöbler. Vi har nu sorterat och analyserat svaren som avslöjade flera centrala teman.

Svaren bekräftar inte bara vårt engagemang för innovation, utan inspirerar oss att fortsätta tänja på gränserna för vad kontorsstolar kan vara.

Craig Howarth, VD för Savo

Några besökare fokuserade på praktiska förslag och specifika designidéer, medan andra delade med sig av känslomässiga visioner för hur framtidens sittande bör se ut och upplevas. Insikterna har lett till flera viktiga slutsatser och ambitioner för framtidens kontorsstolar.

När vi reflekterar över dessa insikter står det klart att framtidens kontorsstolar inte bara handlar om att möta dagens behov, utan också om att förutse kommande förväntningar på arbetsmiljöer. På Savo är vi engagerade i att ständigt lära oss av våra användare och sätta deras behov i centrum för vår produktutveckling. Vi ser fram emot att integrera dessa insikter i vårt fortsatta innovationsarbete för att säkerställa att våra stolar förblir progressiva, intuitiva och fokuserade på behoven hos människor.

Att tänka på vid köp av återbrukade möbler

Det finns många utmaningar man behöver ta hänsyn till vid återbruk av möbler. En av de svåraste utmaningarna är att säkerställa att man inte bryter mot några lagkrav och kan säkerställa att de komponenter som behålls i möbeln inte innehåller några förbjudna kemikalier. När produkten har renoverats och sätts på marknaden igen gäller nuvarande kemikalielagstiftning. Det innebär att kemikalier som var godkända för 15 år sedan kan ha blivit förbjudna idag. För vi vill naturligtvis inte återbruka möbler med hälsoskadliga kemikalier utan dessa ska plockas bort ur kretsloppet.

Även kunden som vill köpa återbrukade möbler behöver ställa sig följande frågor:

Design och upphovsrätt vid återbruk

Det finns fler utmaningar när det gäller återbruk som kanske inte är lika självklara. Vad gäller kring design- och upphovsrätt? Får ett externt företag renovera och förändra designen utan att bryta mot eventuella mönsterskydd och upphovsrätt? Ett sätt att komma runt detta är att enbart originalproducenten renoverar sina möbler. Den här lösningen är dock inte särskilt praktisk för kunden eftersom många äger möbler från olika tillverkare. De vill kunna anlita en leverantör istället för flera olika, för att enkelt och snabbt kunna renovera sina möbler.

Utmaningar för producenten

Återbrukade möbler är i grunden väldigt positivt. Återbrukade möbler innebär dock att vi måste tänka till vid produktutvecklingen och inköp av möbler. Det är inte ovanligt att kunder förväntar sig att begagnade och renoverade möbler ska vara mycket billigare än en nyproducerad möbel eftersom det finns en föreställning om att kvaliteten är lägre än för en helt ny produkt. Möbelproducenter får dock ofta kämpa för att en renoverad möbel överhuvudtaget inte ska bli dyrare än en nyproducerad möbel. Beroende på vilken typ av möbel det är och vad som har behövts renoveras finns överlag följande utmaningar för producenten:

Vad krävs för att hålla nere kostnaden vid renovering?

En riktlinje som möbelproducent är givetvis att renoveringen inte får bli dyrare än nypris. Ett rimligt mål är att den återbrukade möbeln bör kosta runt 80 procent av nypris. För att uppnå detta behöver flera steg vara uppfyllda. Det är en stor fördel om möbeln redan från början har designats för att vara enkel att renovera. De delar som lätt slits ut ska enkelt kunna bytas såsom textilier eller ytbehandlade komponenter. Det ska heller inte krävas specialverktyg för att kunna demontera produkten. Reservdelar behöver också finnas tillgängliga, men det är tyvärr inte ovanligt att produkter kasseras på grund av att det är svårt att få tag i reservdelar. Om producenten har standardkomponenter i större skala för flera produkter finns möjlighet att ta tillbaka komponenterna, renovera dem och sätta in dem i nya möbler. Detta gäller i synnerhet komponenter som har större miljöbelastning, exempelvis fotkryss i aluminium som kan lackas om samt gasfjädrar eller andra metallkomponenter.

Studies in Seating upptog två rum och lyfte fram varför kontorsstolen, trots sin anspråkslöshet, fortfarande förtjänar en plats vid bordet. Utställningen designades och kurerades av designstudion Form Us With Love och fokuserade på hur den moderna arbetsplatsen ser ut och påverkar vår hälsa och vårt välmående.

Det mindre rummet hade förvandlats till ett nav för utforskande, experimenterande och avslappning. Här kunde besökarna slå sig ned i stolarna och bläddra genom Savos omfattande bibliotek av böcker och material om design, kontorsstolar och ergonomi, eller bara ta en paus medan de laddade sina digitala enheter. Vi älskade att se hur väl stolarna togs emot och hur besökarna testade de olika modellerna.

Besökarna fick större insikt i sittandets värld och kunde delta i vår interaktiva forskningsstudie och föreställa sig kontorsstolens framtid. Vi håller fortfarande på att arbeta oss igenom de hundratals inspirerande tips vi fick in under festivalen och kommer att dela med oss av förslagen inom kort.

Utställningens andra rum var centrerat kring tre ikoniska Savo-kontorsstolar: Savo 360 och Savo Soul av Olle Lundberg samt Savo Spine, designad av Form Us With Love, som fick mycket uppmärksamhet. En av höjdpunkterna var att betrakta hur besökarna engagerade sig i stolarna och den kreativa utvecklingen och detaljerna bakom deras konstruktioner.

Det var ett sant nöje att träffa så många likasinnade under utställningen och de guidade frukostsessionerna, där fika från Juno the Bakery gav energi till intressanta diskussioner och nya relationer.

Vi är glada över att ha omgetts av så många andra fantastiska varumärken och över att ha varit en del av FRAMING i Odd Fellow-palatset. Studies in Seating har inte bara visat betydelsen av innovation inom design, utan också vikten av att tänja på gränserna kring sittplatser.

Savo riktar ett stort tack till FRAMING och teamet, våra partners och alla som kom till utställningen. Ni som inte gjorde det hoppas vi få träffa på nästa event!

Fotografi: Rickard Grönkvist

Djungeln av certifieringar

Det finns en stor mängd miljömärkningar på marknaden och det kan vara svårt att avgöra vilka som är relevanta och trovärdiga. Många märkningar är inriktade på ett specifikt område eller material, till exempel FSC® och PEFC för träråvara från ansvarsfullt skogsbruk eller Oeko-Tex för textiler. En av anledningarna till det stora antalet miljömärkningar är att många är nationella där länderna har egna krav och miljömärkningar.

Ett axplock av miljömärkningar:

Svenska miljökrav

I svenska offentliga upphandlingar finns idag inga direkta krav på att möblerna ska vara miljömärkta. Däremot finns det en fördel att använda miljömärkta möbler i upphandlingar eftersom eventuella krav snabbt och enkelt ofta kan bevisas genom relevanta miljömärkningar. Möbelfakta och Svanen är de vanligaste märkningarna i Sverige och Norge och också de två märkningar som Savo fokuserar mest på. Norska Møbelfakta ska dock inte förväxlas med svenska Möbelfakta då det är två helt olika märkningar med stora skillnader inom miljö och socialt ansvar.

Möbelfakta – en bred och pålitlig certifiering

Möbelfakta är den ledande och mest efterfrågade miljömärkningen för möbler i Sverige med krav inom kvalitet, miljö och ansvarsfulla leveranskedjor. Möbelfakta är ett icke-vinstdrivande företag och en oberoende Typ 1-märkning enligt ISO 14024 som är jämförbar med Svanen och EU Ecolabel. Möbelfakta ska vara ett hjälpmedel för producenter, inköpare, formgivare, arkitekter och andra som använder eller arbetar med möbler.

Möbelfakta ställer krav inom följande områden:

Svanen – Nordens officiella miljömärkning

Den andra stora miljömärkningen för möbler i Sverige idag är Svanen som är statligt ägt genom organisationen Svensk Miljömärkning. Svanen tar hänsyn till klimat, kemikalier, resurseffektivitet och biologisk mångfald.

Svanenmärkta möbler uppfyller miljökrav på råvaror som trä, metall, stoppning och plast. Märkningen tar också hänsyn till produktens livscykel; råvaror, produktion och användning – till återanvändning, återvinning och avfall. Omfattande krav ställs för material och kemikalier som används vid tillverkningen och utsläpp av skadliga ämnen samt krav relaterade till användningsfasen och cirkulära aspekter. Miljökraven i Svanen är till stor del likvärdiga med miljökraven i Möbelfakta.

Följ med Savo när vi reflekterar kring sittande i detta avgörande ögonblick i arbetets historia. ”Studies in Seating” har utformats och kurerats i samarbete med vår Stockholmsbaserade partner Form Us With Love, och utforskar de faktorer som formar kontorsstolen – en möbel som ofta avfärdas som vardaglig och oinspirerande av designvärlden.

Utställningen är en del av FRAMING på årets upplaga av 3daysofdesign-festivalen i Köpenhamn (12–14 juni) och upptar två rum i Odd Fellow-palatset, en häpnadsväckande byggnad från 1700-talets mitt, i hjärtat av Köpenhamn.

Ta del av kurerat material från Savos fängslande referensbibliotek om design och följ med på en kollaborativ idéstudie där du utmanas att föreställa dig framtidens sittplatser. Upptäck ögonöppnande ny information ämnad att fördjupa vår förståelse av beteenden på den moderna arbetsplatsen.

I en interaktiv studie dyker vi ner i Savos rigorösa metodik och tillämpning av intuitiv design och ergonomi. Upptäck hur dessa kunskaper omvandlas till tre ikoniska Savo-stolar som demonstreras på ett visuellt tilltalande sätt: 360-stolen, Soul designad av Olle Lundberg och vårt senaste exemplar, den prisbelönta Spine, utvecklad i samarbete med erkända designstudion Form Us With Love.

Besök oss kl. 10–18 den 12–13 juni och kl. 10–17 den 14 juni i den gemensamma utställningen FRAMING som visar upp exklusiva designmärken på ett inspirerande och relevant sätt.

*Om våra studier

_{I ett samlat studieurval från Melbourne i Australien upptäckte man att de anställda var stillasittande i genomsnitt 6,6 timmar medan de befann sig på arbetsplatsen. Data från USA, Storbritannien, Nederländerna, Iran, Australien och Korea visar att detta stillasittande beteende ser likadant ut oberoende av geografisk plats. Amerikaner spenderar till exempel 55 % av sin vakna tid (vilket motsvarar 7,7 timmar per dag) i stillasittande situationer, medan européer ägnar 40 % av sin fritid (eller 2,7 timmar per dag) med att se på tv. Det ser liknande ut i Korea där vuxna äldre än 19 år i genomsnitt är stillasittande 8,3 timmar per dag. Dessutom spenderar respondenterna i Iran i genomsnitt 6,29 timmar av ett 8-timmars arbetsskift sittandes, varav vissa uttryckte obehag med sin arbetsstation och sa sig känna sig trötta under arbetsdagen. I Glasgow i Storbritannien spenderade deltagarna cirka 76 % av sin tid på arbetet sittandes, vilket motsvarar i genomsnitt 5,7 timmar per dag. Den nederländska arbetsstyrkan rapporterade att de satt ner i genomsnitt 7 timmar per dag, varav merparten var på jobbet. I Queensland i Australien kunde man registrera att den genomsnittliga tiden sittandes på jobbet var mer än 3 timmar per dag, och en fjärdedel av urvalet satt mer än 6 timmar per dag. Slutligen visade det sig att kontorsarbetare från olika städer runtom i Storbritannien var de som var allra mest stillasittande då de satt 73 % av sin arbetsdag och 66 % av sin vakna tid. Uträkningen om 8 års sittande gjordes utifrån en vanlig arbetsvecka på 6,5 timmar per dag, 5 dagar i veckan, 47 veckor om året under ett arbetsliv på 45 år, vilket resulterade i den exakta siffran på 8,45 år som en kontorsarbetare sitter ner under sitt arbetsliv.}

Ekodesign och digitala produktpass

En av de nya EU-regleringarna som kommer att göra störst avtryck är ESPR (Ecodesign for Sustainable Products Regulation) och DPP (digitala produktpass) som ska följa varje produkt. Detta är en dokumentation som förklarar en produkts alla faser inklusive ursprung, material, hållbarhetsdata samt information för återvinning och demontering. Bättre miljöinformation om möbler innebär nya möjligheter i planeringen för arkitekter och inredare. Det underlättar också för återbruk och cirkulär ekonomi på ett annat sätt än tidigare, då en av utmaningarna med den befintliga möbelrenoveringen är bristen på information om den gamla möbeln.

EU:s taxonomi

Taxonomin är ett klassificeringssystem för miljömässigt hållbara verksamheter som används som ett verktyg för att nå klimatmålen inom EU:s gröna tillväxtstrategi. Målet med taxonomin är att definiera och kategorisera hållbara investeringar, vilket kommer att påverka hur företag rapporterar och kommunicerar sina miljöinsatser. Det ställer i sin tur högre krav på transparens, vilket möjliggör för medvetna kunder att göra mer aktiva miljöval.

Förpackningar och förpackningsavfall

PPWR (Proposal Packaging and Packaging Waste) kommer att adressera frågor gällande produktförpackningar, främst med fokus på förpackningsavfall och hur det kan återvinnas. Detta innebär en omvärdering av förpackningsmaterial och -design för att minimera avfall och öka användningen av återvunnet material.

Markanvändning och skogsbruk

Främjandet av hållbara metoder för markanvändning och skogsbruk faller inom ramen för LULUCF (Land Use, Land Use Change and Forestry). För möbelproducenter innebär det att man behöver överväga ursprunget av trä och andra råmaterial noga för att säkerställa att de kommer från hållbara källor. Skogsbrukscertifieringen FSC® (Savos licensnummer FSC-C009111) kommer i och med denna lagstiftning sannolikt att få en mer framträdande roll.

Hårdare granskning av leveranskedjor

CSDD (Corporate Sustanability Due Diligence Directive) kommer att innebära striktare regler för leveranskedjor, vilket betyder att företag aktivt behöver övervaka, identifiera och hantera potentiella risker i sina leveranskedjor – både gällande miljö och mänskliga rättigheter. För möbelbranschen, där globala leverantörsnätverk är vanligt förekommande, blir en genomtänkt och noggrann riskhantering avgörande. Företag som redan nu arbetar med Möbelfakta har en stor fördel i och med Möbelfaktas hårda krav på ansvarsfulla leveranskedjor, medan företag som inte arbetar med Möbelfakta står inför större utmaningar för att uppfylla kommande lagstiftning.

Vad är skillnaden mellan Möbelfakta och Svanen?

Inom områdena miljö och kvalitet är Svanens och Möbelfaktas krav ofta väldigt lika varandra, kraven kan ställas på lite olika sätt men ger ofta likvärdiga slutresultat. Granskningsprocessen skiljer sig åt mellan Möbelfakta och Svanen. Hos Svanen granskas varje dokument innan möbeln godkänns vilket är en kostsam process som i slutändan behöver tas ut från kunden. Möbelfakta har en enklare administration utan att tumma på trovärdigheten; När en producent ansöker om sin första Möbelfaktamärkning så granskas alla dokument samt att det görs en på-plats-revision. Vid efterföljande märkningar görs enbart en enkel kontroll, därefter är produkterna föremål för regelbundna stickprovskontroller. Eftersom denna enklare administration är billigare har även mindre producenter råd att certifiera sina produkter. Båda systemen bygger på trovärdighet från producentens sida.

FN:s Global Compact-principer:

1. Stödja och respektera internationella mänskliga rättigheter inom sfären för företagens inflytande
2. Försäkra att deras egna företag inte är inblandade i kränkningar av mänskliga rättigheter
3. Upprätthålla föreningsfrihet och erkänna rätten till kollektiva förhandlingar
4. Eliminera alla former av tvångsarbete
5. Avskaffa barnarbete
6. Avskaffa diskriminering vad gäller rekrytering och arbetsuppgifter
7. Stödja försiktighetsprincipen vad gäller miljörisker
8. Ta initiativ för att stärka ett större miljömedvetande

De största skillnaderna mellan
Möbelfakta och Svanen:

Möbelfakta innefattar krav på socialt ansvar det gör inte Svanen.

Svanen har något mer långtgående miljökrav inom vissa områden, t ex inom kemikalier och återvunna material.

Olika upplägg av administration inom de båda certifieringarna vilket gör att Möbelfakta har en lägre prisbild än Svanen.

Under Stockholm Design Week öppnar Form Us With Love upp sin ateljé till förmån för utställningen Testing Grounds: Parts of tomorrow. Testing Grounds är en utställning som utforskar förhållandet mellan produktsystem och framtida arkitektoniska behov. Utställningen är ett samarbete mellan Form Us With Love och Savo, Ateljé Lyktan, Stolab och Forming Function för att involvera slutanvändare och tillverkare genom hela designprocessen.

Testing Grounds bjuder på produktlanseringar, samtal och fest samt en dynamisk dialog med olika kravställare. Utställningen omfattar installationer, detaljerade presentationer av produktsystem, CGI-visualiseringar och evenemang som pressevent, frukost- och lunchmöten och andra informativa samtal. Testing Grounds fungerar som en plattform inte bara för att presentera produktmöjligheter utan också för att odla meningsfulla relationer. Savo Spine ingår i utställningen på Norr Mälarstrand 58 som håller öppet 5–8 februari.

Hela 85 procent av en möbels klimatutsläpp utgörs av materialet och som en jämförelse står transporterna endast för 2 procent av produktens klimatpåverkan. Material kräver mycket energi och resurser för att extraheras och bearbetas. Jungfruplast och metall kan ha en hög miljöpåverkan jämfört med alternativ som trä eller återvunnet material. Eftersom materialet har störst miljöpåverkan är det en fördel om man kan använda material som är förnybara, återvunna och återvinningsbara, att inte använda mer material än nödvändigt samt återbruka det som går.

Layer by layer stödjer återbruk

När det gäller ordet återbruk kopplar många ihop det med att man rätt och slätt återanvänder något. Men återbruk är ett vidare begrepp som brukar definieras genom återanvändning, reparation, renovering, återtillverkning, delning och förlängd livslängd. Enligt Rise (Research Institutes of Sweden) minskar cirkulär användning av möbler klimatavtrycket med så mycket som 20–40 procent, jämfört med att köpa nytt. Även om renoveringen också innebär en miljöbelastning i form av resursutvinning, energibehov, transport och materialproduktion är det en mindre miljöbelastning än nyproduktion eftersom den delen av möbeln som inte byts redan har producerats.

För att skapa en EPD behöver man först göra en LCA (livscykelanalys) där man beräknar produktens utsläpp och miljöpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv. Exakt var den största klimatpåverkan i livscykeln sker kan skilja sig åt från en produktkategori till en annan, därför behöver LCA-beräkningarna anpassas för olika produkter. Det görs genom produktspecifika beräkningsregler som kallas PCR (Product Category Rules). Från LCA:n plockas sedan data från beräkningarna över till en EPD. För att beräkningarna ska vara jämförbara tas både LCA och EPD fram enligt standarden ISO 14025, Miljömärkningar och deklarationer Typ III.

Hur används EPD?

Att det finns en EPD betyder inte att en produkt är bra eller dålig ur miljösynpunkt. En EPD blir bara relevant och intressant om man tittar på och värderar resultatet. I praktiken betyder det att om det finns en EPD för två olika produkter, kan man bland annat se vilket klimatavtryck de orsakat och hur stor skillnaden är. Den ena stolen kanske orsakar 60 kg CO2 och den andra 80 kg CO2. Dock ska man inte stirra sig blind på de exakta siffrorna. Trots att både LCA:n och EPD:n är framtagna enligt ISO-standarder så görs förenklingar och antaganden i beräkningarna, vilket kan påverka resultatet. Skiljer det några procent mellan två möbler så är de sannolikt likvärdiga. Att jämföra två EPD:er innebär också att man kan behöva ställa olika hållbarhetsfaktorer mot varandra, exempelvis andelen återvunnet material jämfört med andelen förnybar råvara.

Exempel på innehåll i en EPD:

– Råmaterial
– Andel återvunnet och återvinningsbart material
– Energianvändning
– Vattenåtgång
– Kemikalier
– Förpackning
– Transport
– Avfallshantering
– Utsläpp från produktion