Solen strömmar in genom de stora stålinfattade fönstren i Haptic Architects gamla lagerlokal i norra London – numera omvandlad till kontor – när Savos vd Craig Howarth sätter sig ner med arkitektur- och designskribenten Amy Frearson.
Den Londonbaserade journalisten har finslipat sitt hantverk hos bland andra ELLE Decoration och The Times, samtidigt som hon verkar som editor-at-large för designmagasinet Dezeen. Amy är även författare till boken All Together Now: The Co-living and Co-working Revolution, som utforskar hur gränserna mellan hem, kontor och skola suddas ut i takt med att vårt sätt att leva och arbeta förändras. Hon är också medgrundare till ’Curated Maps’ – en digital plattform som erbjuder guider till designveckor runt om i världen.
Efter att bland annat ha modererat samtal under Savos Studies in Seating-utställning under Stockholm Design Week 2025, är Amy särskilt lämpad att reflektera kring framtidens kontor. Tillsammans med Craig utforskar hon hur arbetsplatsdesign, sittlösningar och nästa generations medarbetare kommer att forma kontoret framåt.
C.H. Tack för att vi får vara här idag, Amy. Det är en fantastisk lokal, är det här din huvudsakliga arbetsplats?
A.F. När jag är i London jobbar jag oftast här, nio till sex. Ibland jobbar jag hemifrån eller på distans beroende på projekt, men det här är min bas. Jag tycker om att arbeta på kontor. Även om jag är frilansare saknar jag känslan av att vara del av ett team.
C.H. Under pandemin blev hemarbete normen, men nu verkar det förändras igen. Varför föredrar du att arbeta på kontor?
A.F. Jag arbetade på Dezeen i åtta år innan jag blev frilans 2019. Sedan dess har jag insett att även om jag jobbar för mig själv, så gillar jag inte att jobba ensam.
Jag har delat studio med vänner och jobbat i en designbyrå i Köpenhamn – jag älskar att vara i en miljö där man kan dela kunskap men ändå jobba självständigt. När jag kom tillbaka till London hörde jag av mig till Haptic och började arbeta här. Det är exakt den balans jag letade efter.
C.H. Utöver kultur – vad tror du gör att en arbetsplats fungerar riktigt väl?
A.F. Detaljerna gör skillnad. Jag älskar det här kontoret – det är som många kreativa kontor i London, en gammal industrilokal med enorma fönster, utsikt över kanalen och många växter. Allt det påverkar hur man mår när man är här många timmar. Planlösningen är klassisk – rader av skrivbord och mötesrum – och även om det kan kännas gammaldags passar det mig. Vill jag arbeta på andra sätt gör jag det hemma, men här kommer jag för att sitta vid mitt skrivbord och ha möten.
C.H. Det här stället känns verkligen som en dold pärla. Hur ser du att arbetsplatsdesign utvecklas mer generellt?
A.F. Det känns som att det hela tiden svänger fram och tillbaka. Ibland vill vi att kontoret ska vara roligare, ibland mer seriöst – ibland traditionellt, ibland flexibelt.
I branschen ser man väldigt olika på det. Någon från WeWork sa till mig att ingen längre vill ha rader med skrivbord – men det gällde just deras kunder, ofta större företag som minskar sina huvudkontor och söker mer flexibla ytor att mötas i. Mindre coworkingplatser å andra sidan fokuserar ofta mer på att bygga en gemenskap – särskilt för frilansare och egenföretagare som ändå vill ha en professionell miljö där de kan jobba ostört.
Så jag brukar säga: det beror på vem du frågar. Det finns så många olika behov och faktorer som påverkar just nu.
C.H. Många universitet och studentmiljöer är möblerade med allt från soffor till projektbord, så att komma in i ett traditionellt kontor kan kännas främmande för yngre generationer. Tror du att företag tänker på det när de utformar sina arbetsplatser?
A.F. Det tror jag absolut är en faktor. Yngre och äldre generationer har ofta ganska olika behov. Generellt tror jag det behövs en tydlig blandning mellan mer aktivt sittande och mer traditionella lösningar.
C.H. På Savo har vi lagt stort fokus på aktivt sittande. Ur ditt perspektiv – hur viktig är kontorsstolen, och tror du att den ofta förbises?
A.F. Hemmamöbler klarar ofta funktionen ganska enkelt, så där blir det estetiken som avgör. På arbetsplatsen kommer funktionen först. Stolen måste fungera bra – och det krävs mycket för att den ska göra det. Så designen hamnar ofta i skymundan.
Men stolstekniken har tagit stora kliv det senaste decenniet och den yngre generationen som kommer ut på arbetsmarknaden förväntar sig att kontorsmöbler både ska fungera bra och se bra ut.
C.H. Det är något vi utforskar i vår Studies in Seating-forskning. Många användare utnyttjar inte alla funktioner i en stol, så den måste vara intuitiv. Samtidigt får designen ofta för lite uppmärksamhet. Under pandemin, när folk behövde stolar till hemmakontoret, blev design plötsligt viktigare.
Hållbarhet påverkar ju också materialvalen i allt högre grad. Tror du att folk bryr sig mer om hur kontorsstolar ser ut?
A.F. Det är faktiskt riktigt intressant. Jag skrev nyligen om ett projekt inom hotellbranschen där formgivarna valt att enbart använda återbrukade och naturliga material – nästan allt var second hand. Den enda saken de gjorde undantag för var stolarna. Återvunna träslag eller textilier fungerar ofta bra, men stolen är något folk inte vill kompromissa med. Vi behöver att sittmöbler fungerar. Och det skapar en möjlighet: att designa stolar som både är bekväma och vackra.
C.H. Mycket av det vi pratat om idag finns också i din bok All Together Now. Den handlar om co-living och co-working – och om produkter som förenar de två. Vad var inspirationen bakom boken?
A.F. Boken undersöker hur studentboenden och familjebaserade gemenskaper förändras med delade utrymmen och studerar de här nya modellerna ur ett designperspektiv. Den ställer frågan: hur utformar man sådana miljöer så att de fungerar och hur hanterar man de utmaningar som ofta uppstår när vi delar utrymmen?
En modell jag tyckte var särskilt intressant är att kombinera mindre privata lägenheter med gemensamma coworkingytor. Det är effektivt för fastighetsägare och ger samtidigt de boende både social samvaro och flexibla arbetsmöjligheter.
Det jag lärde mig mest av, var att vi behöver fler modeller för hur man kan leva och arbeta. Det finns ingen lösning som passar alla när det gäller framtidens arbetsliv. Det handlar om att skapa mer variation och flexibilitet – så att människor kan hitta sätt att bo och arbeta som fungerar för just dem.
C.H. Trender inom inredning pekar mot flexibla, anpassningsbara miljöer. Men för många organisationer är utmaningen att få alla dessa delar att faktiskt fungera tillsammans.
A.F. Precis – flexibilitet i sig räcker inte. Du nämnde tidigare att användare ofta inte justerar sina stolar, trots att de är fullt anpassningsbara. Samma sak händer i större skala på kontor. Man kan skapa zoner, erbjuda en variation av sittplatser och arbetsmiljöer – men det betyder inte att folk använder dem. De flesta gör som de alltid gjort – för att det känns tryggt, eller för att de är för upptagna för att fundera över hur de skulle kunna arbeta på ett annat sätt. Så när vi pratar om framtidens kontor handlar det inte bara om att skapa möjligheter, utan om att utforma på ett sätt som får människor att upptäcka och använda nya sätt att arbeta.
C.H. Jag tror det handlar mycket om mänsklig natur – vi väljer oftast den enklaste vägen. Kontorsstolar är inget undantag. För Savo är intuition en kärnprincip. En stol måste vara intuitiv, särskilt när den inte är personlig. I coworkingmiljöer eller aktivitetsbaserade kontor kan samma stol användas av flera personer varje dag. Det viktiga är att stolen anpassar sig efter användaren – inte tvärtom. Men det är inte alltid lätt att uppnå, med alla de krav som ställs på justerbarhet.
På tal om det – har du någon favoritstol? En som verkligen stuckit ut i ett kontor?
A.F. Lustigt nog var det inte den mest bekväma stolen jag suttit i – men det var den som fick mig att sitta rätt. Först kändes den lite konstig, nästan obekväm. Men efter några dagar märkte jag att min hållning blivit mycket bättre. När jag slutade där tänkte jag bara: ”Hur får jag med mig en sån här hem?” Det blev en bra påminnelse om att det som känns naturligt från början inte alltid är det som är bäst för kroppen.
C.H. Mycket väl uttryckt, Amy. Tack för att vi fick komma hit i dag. Det här blev ett fint uppföljande samtal efter diskussionerna vi hade under Stockholm Design Week.
A.F. Tack själv för att ni kom. Det har varit ett nöje att prata om framtidens kontor med dig.
